Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senatus consultum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
405
Senatus consultum—Seneca
406
ställt. Senatorerna fingo ej ägna
sig åt yrkesmässiga näringsfång.
De buro vissa utmärkelsetecken:
guldring och tunika med bred
purpurbård. S. sammankallades
och dess förhandlingar leddes av
någon bland de för året
fungerande högsta ämbetsmännen, i regel
en konsul. S. var under
republikens tid Roms verkliga
regerings-myndighet men måste under
kejsartiden avstå större delen av sin
makt till princeps (se Romerska
riket sp. 1295 f.). — Under
1600-t. och 1700-t. benämndes det
svenska riksrådet och även
liknande församlingar i några andra
länder ofta S. Numera betecknar
S. i åtskilliga stater, särskilt de
romanskspråkiga, den övre
kammaren inom folkrepresentation,
vars sammansättning grundar sig
på ärftliga rättigheter,
ämbets-ställning, indirekta val o. d. I
Nord-Amerikas Förenta Stater
(se d. o. sp. 925 f.), såväl i
unionen som i delstaterna, samt i
flera andra amerikanska stater
har S. ej utpräglad
överhuskaraktär. —- Om den forna kejserliga
S. i Finland se d. o. sp. 1588.
Sena’tus consuTtum, lat.,
beslut av senaten (den gamla
romerska). I anslutning därtill
upptogs termen sénatus-considte för
vissa beslut av den franska
senaten enl. de 1799—1814 och 1852
—70 gällande författningarna.
Sena’tus populu’sque
Roma’-nus (lat., senaten och romerska
folket), förk. S. P. Q. R., den
statsrättsliga beteckningen för
den romerska statsmakten.
Senben, sesamben (se E x t r e
-mi t et er sp. 1333).
Sendai, stad på ö. kusten av
Honshu, Japan. Stor
sidenindustri. Universitet. 140.000 inv.
Sendjirli, Z e n d j i r 1 i, by i
Mindre Asien, 50 km. n.ö. om Alex-
andretteviken, på platsen för det
forna hettitriket Chamals
huvudstad. Det forna S., som sedan
1883 utgrävts av tyska
arkeologer, har en yttre stad och en
borgstad, den senare belägen på
en höjd och omgiven av murar
med kraftiga portbyggnader.
Talrika reliefer och port al skulpturer
i kolossalstorlek (se ill. till Het
-titer sp. 721 f.), tillhörande
tiden 1400—800 f. Kr., ha
anträffats och befinna sig nu i museerna
i Berlin och Konstantinopel.
Sendomir, oriktig form för
Sandomierz.
Sendrag, se
Muskelsjukdomar sp. 387.
Se’neca. 1. Lucius
Anna e u s S. d. ä., f. 54 f. Kr., d. 39
e. Kr., romersk retor, författare
till ett antal ännu bevarade
öv-ningsstycken i retorik. — 2. L u
-c i u s A n n a e u s S. d. y., f.
omkr. 3 f. Kr., d. 65 e. Kr., den
föregts son, romersk filosof och
författare. S., vilken var Neros
lärare, utövade ett mångsidigt
författarskap. På prosa skrev han
ett antal populärfilosofiska
skrifter, dialoger och epistlar, närmast
anslutande till den stoiska skolan
och huvudsaki. behandlande etiska
och religiösa frågor. Hans
uppfattning av Gud som allas fader
och av människornas universella
broderskap erinrar om den kristna
åskådningen, liksom hans höga
uppskattning av
barmhärtig-hetens dygd. På vers skrev han
nio för deklamation avsedda
tragedier (bl. a. Mede’a, sv. övers.
1877, Thye’stes och Phae’dra),
vilka såväl genom sin retoriskt
uppstyltade stil som sin smak för
gräsligheter och kraftscener
påverkat framför allt renässansens
drama. S. övade en tid stort oeh
gagneligt inflytande på Neros
styrelse. Men då denna alltmera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
