Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Segling
360
Fig. 4. Långfärdsbåt med kutterrigg, a häck, b bog, c ruff, d mast, e klyvarbom
f storbom, g gaffel, h vant, i fockstag, j vaterstag, k backstag, 1 bomdirk, m fall,
n skot, o storsegel (gaffelsegel), p stagfock, q klyvare, r toppsegel.
bara vindens riktningslinje. —
För att motverka seglens
krängande verkan förses numera de
flesta segelyachter med
barlastköl av bly 1. järn, som ger
yachten stor stabilitet 1.
styvhet och som vanl. är av
tillräcklig tyngd att förhindra
kantring. Om vid stark vind ett segels
yta behöver minskas, revas seglet
(jfr Rev 2). — Segel. Mindre
yachter och båtar riggas vanl.
med en mast, ss. slup (storsegel
och fock) 1. kutter (se d. o.).
Större yachter riggas som yawl,
ketch 1. skonare (se
Segelfartyg). De vanligaste typerna av
storsegel framgå av fig. 3 samt
segelritningarna till en
långfärdsbåt (fig. 4) och en
skärgårdskrys-sare (fig. 5). Det för
skärgårds-kryssaren visade s. k.
Bermudas-seglet litsas utefter seglets hela
förlik till en mast, som är rak
(för internationella yachter) 1.
krökt akteröver. Härigenom
er-hålles ett särskilt i bidevind
mycket effektivt segel, som numera
å kappseglingsyachter utträngt
andra segelformer. Nämnda
segelformer utgöra b i d e vin d s
-segel. Utom dessa föras
dessutom s. k. ledsegel, som utgöras
dels av ballong, ett stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
