Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Segelfartyg
344
Karavel. Columbus’ flaggskepp, ”Santa
Maria”. Rekonstruktion.
havsfolken. Rodden var
fortfarande huvudsak; den vid denna tid
brukliga rammtaktiken medförde
behov av ett stort antal åror,
varför roddarna placerades i flera
rader (i de grekiska
trire’mer-n a tre) över varandra. Riggen
bestod på 400-t. av ett stort
råsegel midskepps och ett mindre i
förstäven. Deplacementet torde
ha uppgått till högst c:a 100 ton.
I motsats till krigsfartygen (av
grekerna kallade långskepp)
voro handelsfartygen
(rundskepp) utrustade huvudsaki.
för segling. — Av romarna
utvecklades såväl rodd- som
segelfartygen betydligt. De förra, som
tidigare hyste mer än fem rader
roddare över varandra,
förenklades småningom; under
kejsartiden förekommo aldrig mer än två
rader åror. Segelfartygens
lastförmåga torde ej överstigit c:a
100 ton. — Medeltiden. Den
tidigare medeltidens största
framsteg inom skeppsbyggeriet gjordes
i Norden, där vikingaskeppen (se
d. o.) utbildades under senare
delen av järnåldern. Vikingarna
kände till konsten att kryssa. I
Venedig och Genua begagnades
galärer (se d. o.). Nordens
koggar (se Kogg) samt de
spanska och portugisiska
kara-velerna (se d. o.) voro
uteslutande segelfartyg. Koggarna voro en
direkt utveckling av de
normandiska tvåmastade, råtacklade
far
”Sovereig-n of the Seas.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
