Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sediment ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Sediment—Sedlighetsbrott
334
f. 1789, d. 1867, nordamerikansk
författarinna, blev genom sina
skildringar av puritanernas liv
(New England tale, 1822)
grundläggaren av den amerikanska
sederomanen. — 3. A d a m S., f. 1855,
d. 1913, engelsk zoolog, prof, i
Cambridge 1907, London 1909,
känd bl. a. som förf, till
handboken A student’s textbook of
Zoology (3 bd, 1898—1909).
Sedime’nt (av lat.
sedime’n-tum, det som sitter kvar 1. satt
sig, av sede’re, sitta). Geol.
Avlagring. Förvittringsrester från
berg- och jordarter på land
bortföras med regn, floder,
havets bränningar, vindar etc. och
avlagras förr 1. senare ss. S. på
land 1. i vatten. I S. inbäddas
lämningar av döda djur och
växter, vilka bevaras som fossil (se
d. o.). Mekaniska S. äro 1)
bildade av material, som varit
uppslammat 1. rundnött i vatten och
äro efter kornstorleken k 1 a p
-per, grus, sand, mo, mjuna
och lera 1. motsvarande
bergarter konglomera’t,
sandsten, lerskiffer; 2)
vindsediment, ss. flygsand och
löss; 3) glaciala sediment, ss.
m o r ä’ n. Kemiska S.
härstamma från utfällning (avsättning)
av lösta ämnen i mättade
vattenlösningar. Hit höra kalktuff,
stensalt (b e r g s a 11), gips,
a n h y d r i’ t m. fl.
Organoge’-na S. bestå till övervägande del
av växt- 1. djurlämningar och
utgöras av kalksten, krita;
torv, brunkol, stenkol
etc. — Flertalet S. igenkännas på
sin klastiska struktur (se
Struk-tur), materialets anordning i
tydliga lager 1. skikt, vilka i
orubbade S. ligga horisontellt
och i varje fall inbördes
parallellt, samt närvaron av fossil. —
Med. Olösta beståndsdelar i
kroppsvätskor, som avsätta sig ur
dessa 1. medelst centrifugering
kunna bringas därtill.
Sedimentä’ra bergarter,
bergarter, bildade genom diagenes (se
d. o.) av sediment. Andra
benämningar, som hänföra sig till
strukturen (se d. o.) och därför ej
äro fullt synonyma med S., äro
kla’ stiska, lagrade,
skiktade bergarter o. s. v.
Sedis vaka’ns (av lat. se’des,
säte, och vaca’re, vara tom),
genom innehavarens frånträde 1.
död uppkommen ledighet av
biskops- (1. påve-)stol.
Sedlighet, handlandets
överensstämmelse med etiska normer. På
lägre utvecklingsstadier betyder
S., att människans beteende
harmonierar med gällande seder; på
ett högre stadium blir motivet 1.
avsikten avgörande för
handlingens moraliska värde. Sålunda
skiljer exempelvis Kant mellan
den blotta legaliteten och
moraliteten, vilken senare betyder ett
handlingssätt, som bestämmes av
pliktmedvetandet hos det
handlande subjektet oberoende av dess
intressen för övrigt. Om de olika
försöken att närmare bestämma
S: s väsen se Etik och
Sedelag. — Populärt användes
begreppet oftast på könslivets 1.
därmed förbundna områden av
mänskligt föreställningsliv 1.
handlande och har därvid, med
efter tid och sed skiftande
innebörd, ofta blivit uttryck för en
konventionellt moralisk
uppfattning.
Sedlighetsbrott, i 18 kap.
strafflagen upptagna förbrytelser
mot allmän sedlighet och
anständighet. Ss. S. äro upptagna:
olika former av otukt (dock icke
hor och våldtäkt), koppleri,
sed-lighetssårande handlingar,
äventyrliga spel, grymhet mot djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
