Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Scott
314
border, 3 dir). Som diktare
framträdde han till en början i
bunden stil med The lay of the last
minstrel (1805; Den siste
bardens sång, 1872), varpå följde
bl. a. The lady of the lake
(1810; Sjöfröken, 1828); såväl
till innehåll som form
betecknade dessa dikter en nyhet,
och genom sina på en gång
romantiska och realistiska
skildringar av skotskt riddarliv blevo
de högst populära. Men sin
världs-litterära betydelse fick S. först,
när han överförde denna sin
skildringskonst till prosan,
varigenom han blev den historiska
romanens skapare; till en början
utgav han dessa arbeten anonymt,
emedan romanförfattarskap ej
ansågs en gentleman fullt värdigt.
Bland S:s många romaner, som
snabbt gjorde honom berömd i
Europa, märkas Waverley (3 dir,
1814; sv. övers., 4 dir, 1824—26),
Guy Mannering (1815; sv. övers.
1855), The Antiquary (1816;
Jo-nathan Oldbuck eller
Fornforska-ren, 3 dir, 1827), Old Mortality,
1816; Fanatismen, 3 dir, 1824)
och The heart of Midlothian
(1818; Midlothians hjerta, 3 dir,
1824), samtliga med motiv från
1600-t. och 1700-t.-, samt från
1100-t. bl. a. Ivanhoe (1820; sv.
övers., 3 dir, 1821—22) och
Kenil-worth (1821; sv. övers., 4 dir, 1824
—25). — S. förenar den äldre
engelska borgerliga romanens
realism med originella och
romantiska skildringar ur Skottlands
nationella hävder. Trots den
bredd hans romaner förete, innan
deras handling kommer i gång,
får denna handling sedan ofta ett
utomordentligt liv. S. är en stor
berättare och flödande
impro-visatör, men även med det
pittoreska, kulturskildrande i sin
hembygdskonst, med sin tids- och
Sir Walter Scott. Målning av Sir Edwin
Landseer.
lokalfärg, bildade han epok.
Ehuru människorna ofta få
träda tillbaka för dessa
skildringar, har S. likväl stora
förtjänster som karaktärstecknare,
framför allt i några humoristiska
figurer, om än hans harmoniska
läggning och en viss engelsk
kon-ventionalism hindrade honom att
måla lidelse och kamp.
Intellektuellt betonad är hans
romankonst ej, men den är flödande och
mångsidig i scener och figurer,
och dess anda är
gentlemanna-skap och sund mänsklighet. På
1800-t:s europeiska roman har
S. övat stort inflytande. — 3.
George S., f. 1804, d. 1874,
engelsk metodistpredikant,
sändes av Wesleyanska sällskapet
1830 till Sthlm ss. efterträdare
till den 1826 av Samuel Owen
inkallade J. R. Stephens och
verkade här till 1842, då han
fördrevs genom ett pöbelupplopp. S.
hade ett avgörande inflytande på
C. O. Rosenius’ utveckling. —
4. Sir Gilbert S., f. 1811, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
