- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
277-278

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

277

Schweiz (Näringar)

278

Befolkningens fördelning efter näringar
1920.

Jord- och skogsbruk samt fiske 26,0 %

Industri och bergsbruk ........ 44,T %

Handel ........................ 16,6 %

Jordens beskaffenhet 1924.

Aker och trädgård ............. 13,2 %

Ständig äng ................... 40,5 %

Skogsmark ..................... 21,g %

Annan mark och vatten ......... 24,5 %

Kreatursstock 1921 (tusen st.).

Hästar ........................ 134 ’

Nötkreatur ...................... 1,425

Får ............................... 245

Getter ....................... 330

Svin .............................. 640

Handelsomsättning. (Mill. francs.)

Ar 1913 1915 1921 1923 1925

Import 1,920 1,680 2,297 2,244 2,662

Export 1,376 1,670 2,140 1,760 2,038

Viktigaste importvaror 1925.

(Mill. francs.)

Textila råämnen och fabrikat ... 662,s

Spannmål ....................... 281,2

Kolonialvaror, frukter o. a.
växtämnen ......................... 210,s

Järn- och kopparvaror .......... 160,9

Mineral ........................ 158,»

Födoämnen ur djurriket ......... 126,0

Kemikalier ..................... 99,2

Viktigaste exportvaror 1925.

(Mill. francs.)

Textila råämnen och fabrikat .. 833,3

Ur ............................ 283,6

Maskiner ................... 185,»

Födoämnen ur djurriket ........ 142,0

taga 3 ggr så stor areal som
spannmål. Vid. odlas potatis, vin
(1925 550,000 hl., främst i Vaud
och Valais), frukt m. m. De rika
betesmarkerna ha framkallat en
högt utvecklad boskapsskötsel
med stor tillverkning av ost (jfr
S ch wei z e r o s t) och
kondenserad mjölk. Skogarna ha utsatts
för rovdrift, mot vilken man först
på senare tid ingripit, och trä
och trävaror importeras.
Bergsbruket är av underordnad
betydelse. Saltgruvor finnas vid
Bex (Vaud), Schweizerhalle
(Basel), Bheinfelden, Ryburg och
Kaiseraugst (Aargau). I Jura

Viktigaste import- och exportländer.
(Import och export i mill. francs.)

1925

Imp. Exp.
Fraukrike ................. 499,0 172,g

För. Stat.................. 227,3 191,5

Italien ................... 266,4 104,»

Storbritannien ............ 278,0 420,0

Tyskland .................. 471,« 368,3

Österrike .................. 41,! 70,s

Schweiz’ handel med Sverige 1925.

(1,OOO-tal kronor.)

Exp. Imp.

Hästar ........................ — 1,452

Ost ......................... 441 —

Choklad, konfityter samt

torkade frukter och bär 234 —

Spånadsämnen, garn etc. ... 708 16

Silke och sidenvävnader ... 2,681 —

Band och brodyrer ......... 1,372 —

Övriga textilvaror ........ 1,627 41

Skinn m. m., arbeten därav 150 162
Talg, oljor, tjära, gummi

och arbeten därav .............. 64 54

Trä och trävaror ............. 13 54

Färger och färgämnen ........ 617 1

Papp, papper etc............. 151 380

Mineral och arbeten därav 122 78

Metaller och arbeten därav 390 1,794
Maskiner, apparater etc. ... 657 1,256

Fickur .................... 2,853 —

övriga varor ................ 236 26

Exp., resp. imp. totala värde 12,316 5,314

märkas stenbrott och
cementfabriker; asfalt utvinnes i Val de
Travers. S. har stora
vattenkraft-tillgångar, av vilka 1923 nära 1,5
mill. HK utnyttjades och fyllde
nära 90 % av kraftbehovet.
Industrin har gamla anor i S. Trots
brist på kol och malmer samt
höga löner och fraktkostnader för
råvaror har i S. uppstått en
betydande kvalitetsindustri.
Viktigast äro bomulls-, siden- och
linneindustrierna i S:t Gallen,
Appenzell, Glarus, Zürich, Basel
och Bern samt maskin-,
vagn-och elektrotekniska industrierna i
Zürich, Basel, Bern och
Winter-thur. Urtillverkningen i Jura,
särskilt kring Neuchåtel, är
världsbekant. I Genève
framställas ur, bijouterier och
vetenskapliga instrument. Kantonerna
Genève, Vaud och Zürich ha bety-

Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free