Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schnütgen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Schoop—Schopenhauer
252
Flykten till Egypten. Kopparstick av
Martin Schongauer.
sam i Kolmar. Som målare var S.
influerad av Roger van der
Wey-den, i vars stil han utförde
Madonnan i rosengården i
Martins-kyrkan i Kolmar (1473). S:s
konstnärliga och historiska
betydelse vilar emellertid främst på
den storslagna samling av 115
olika gravyrer, som bilda
förutsättningen för Dürers konst.
Innerliga religiösa bilder omväxla
med humoristiska folklivsbilder.
Schoop [sjåp], M a x U1 r i c h,
f. 1870, schweizisk ingenjör, har
bl. a. uppfunnit
metalliserings-metoden.
Schopenhauer [sjå’penhao-],
Arthur, f. 1788, d. 1860, tysk
filosof, blev efter studier i
Göttingen och Berlin privatdocent i
Berlin 1820 och levde sedan som
privatlärd, från 1831 bosatt i
Frankfurt am Main. I sitt
filosofiska huvudarbete Die Welt als
Wille und Vorstellung (1819; sv.
övers., 2 bd, 1916) utgår S.
närmast från Kants kunskapsteori,
som han utvecklar i metafysisk
riktning. Vår erfarenhetsvärld är
betingad av den mänskliga
intelligensens åskådningsformer,
rummet och tiden, och av
kategorierna. De senare söker han återföra
till en enda, nämligen
kausaliteten, som är principen för all
empirisk kunskap. Medan Kant
begränsar vår kunskap till
fenomenvärlden, söker emellertid S.
uppvisa möjligheten av kunskap
om verkligheten i sig. Genom
omedelbar självåskådning fatta
vi oss i vårt djupaste väsen som
vilja, och i analogi härmed
kunna vi uppfatta
världsgrun-den som en universell vilja. Med
denna monistiska viljemetafysik
förenar S. en djupt pessimistisk
livsvärdering. Vilja innebär
otillfredsställelse, konstant olust, ett
ständigt jagande efter bedrägliga
gyckelbilder. Lusten är endast
negativ, en tillfällig frihet från
olusten, som snart slår över i
leda och framkallar nya begär.
Utvecklingsprocessen inom
naturen och i människornas värld är
ett enda stort martyrium, och
grundmotivet i detta drama är
den osaliga världsviljans
fruktlösa strävan efter förlossning. —
S:s radikala pessimism
utmynnar i en återlösningslära, som är
starkt influerad av indisk
metafysik. På tre vägar kan
människan vinna befrielse från den
blinda livsviljans tyranni: genom
den estetiska kontemplationen,
genom strävan att lindra andra
levande varelsers nöd och genom
asketisk världsförnekelse. Endast
denna sista väg för till
fullständig förlossning, till nirvana. Det
asketiska helgonet, som radikalt
vänt sig bort från skenets värld
och dödat alla begär, blir därför
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
