Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scheeles grönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Scheeles grönt—Scheffer
210
pedagog, titulärprofessor 1903,
förste folkskoleinspektör i Sthlm
1905—18. Bland S:s
vetenskapliga arbeten märkas Samuel
Grubbes skönhetslära (1885),
Kan Gud tänkas såsom vilja?
(1887) och Det mänskliga
själslivet (1894—96). Under senare år
har han ägnat sitt huvudintresse
åt den teoretiska och praktiska
pedagogiken.
Scheeles grönt [sje’les], ett
grönt ämne av växlande
sammansättning; erhålles om
kopparsul-fatlösning försättes med
alka-liarsenit.
Scheelit [sjelft], t u n g s t e n,
ett vanl. färglöst, tetragonalt, av
kalciumwolframat, CaW04,
bestående mineral, i vilket Scheele
1781 upptäckte metallen wolfram.
Förekommer på flera ställen i
Bergslagen. Spec. v. c:a 6,o.
v. Scheer [sjer], R e i n h a r d.
f. 1863, tysk amiral. S., som vid
världskrigets början var chef för
en slagskeppseskader, blev jan.
1916 chef för högsjöflottan och
var högste befälhavare i
Skage-rakslaget (se d. o.). Juli 1918
till krigets slut var han chef för
amiralstaben.
Reinhard v. Scheer.
Självporträtt. Målning av Johan Henrik
Scheffel. (Göteborgs mus.)
Scheffel, Johan
Henrik, f. 1690, d. 1781, målare.
Född i Wismar, överflyttade S.
1723 till Sthlm, där han blev en
särskilt av lågadeln och
borgarklassen högt skattad porträttör.
Hans kolorit har ofta en viss
känning med barocken, hans touche
är käck och frisk. Han tar gärna
fasta på gemytliga drag. Den
senaste forskningen har velat
tillskriva S. den allegoriska
plafondmålningen i Stockholms högskolas
nuv. kanslibyggnad
(”Spökslottet”). Se även ill. till
Benze-1 i u s och N ordenflycht.
v. Sche’ffel, J o s e p h, f. 1826,
d. 1886, tysk författare. S. vann
sina största framgångar med den
episkt-lyriska dikten Der
Trom-yeter von Säckingen (1854;
Trumpetaren från Säckingen,
1901) och den ypperliga historiska
romanen Ekkehard (1857; sv.
övers. 1881), vilka med sina från
tysk historia hämtade motiv
gjorde S. mycket populär i hans
hemland.
Scheffer, tre, från olika söner
Qrd, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
