Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Sandpapper—Sandström
108
art av BoVdae (se d. o.).
Gulaktig med svartbruna fläckar på
rygg och sidor. Längd 60—80 cm.
Grekland, Turkiet, v. Asien, n.
Afrika. S. lever nedgrävd i
sanden på flygsandsfält. Livnär sig
trol. av ödlor.
Sandpapper, med lim samt fin
kvartssand, glaspulver e. d. på
ena sidan överdraget papper,
använt till polering och putsning.
Sandpump, se D j u p b o r r
-ning.
v. Sa’ndrart. 1- Joachim v.
S., f. 1606, d. 1688, tysk målare
och kopparstickare. S. utbildades
hos van Honthorst och nådde
tidigt anseende som porträttmålare
i Amsterdam; senare verkade han
i Nürnberg och Wien. Sin mesta
berömmelse vann han genom sin
stora konstteoretiska och
konst-närshistoriska kompilation,
Teut-sche Academie (2 bd, 1675). — 2.
J a c o b v. S., f. 1630, d. 1708, den
föreg:s släkting, gravör, utförde
talrika porträttgravyrer, bl. a.
Karl X Gustavs och Karl XI :s
rytt ar por trätt efter Ehrenstrahl.
Se ill. till Johan sp. 145 och
P u f e n d o r f.
Sandrör, sandhavre,
marhalm, Psa’mma (1.
Calamagro’-stis, jfr d. o.) arena/ria,
meterhögt, grovt gräs, växer på
havsstränder i s. Sverige. S. planteras
ofta för att binda flygsand (jfr
Danmark sp. 35 f.).
Sandseryd, socken i Jönköp. 1.,
pastorat i Växjö stift. 1,470 inv.
Sandsjö, se N o r r a S a n d
-sjö och Södra Sandsjö.
Sandskädda, se F 1 u n d r o r
sp. 172.
Sandslipade stenar, se
Vind-nötta stenar.
Sandsten, bergart,
uppkommen ur sand genom att
sandkornen hopkittats av något
bindemedel, t. ex. kvarts, kalkspat 1.
lera (kvarts-, k a 1 k - och
lersandsten). I de flesta S.
utgöras kornen av kvarts. Fältspat
o. a. mineral ingå även i arko’s,
ett på stället omlagrat
vittrings-grus av granitiska bergarter, och
sparagmi’t, ett genom
mekanisk förvittring, transport och
avlagring uppkommet grus, som
hårdnat till S. Huvudsaki. på
grund av bindemedlets
beskaffenhet är S. hård 1. lös. S. är
tydligt lagrad i tjocka 1. tunna
bankar samt färgad på olika sätt. S.
finnes i alla geologiska
formationer och har stor utbredning i
Sverige, Norge och Finland.
Pre-kambriska äro Dala-,
Visingsö-och Mälarsandstenarna.
Kam-brisk S. finnes i de flesta
silur-områden i Sverige. Silurisk S.
finnes i Skåne (övedssandsten),
Dalarna (Orsasandsten) och på
Gotland, rät-liassandsten
(Höör-sandsten) och kritsandstenar i
Skåne. S. användes främst till
byggnadssten; åtskilliga S.
begagnas till slip- och kvarnstenar.
Sandstensgångar, gångar (jfr
Gång) av sandsten, utfyllande
sprickor i fasta berggrunden.
Sandström. 1. Se
Sand-s t r ö m e r. — 2. Teodor S.,
f. 1809, d. 1854, den föreg:s
broder, publicist, S., som en tid var
medarbetare i Aftonbladet, senare
i Freja, utgav 1838—39
Stockholmsbladet samt 1845—46 Dagen.
Utpräglat radikal, gjorde sig S.
främst bekant som en av
Crusen-stolpes ivrigaste försvarare samt
genom sina angrepp på Oskar I.
— 3. Ivar S., f. 1852, d. 1889,
anatom, upptäckaren av
bisköldkörtlarna (1880). Jfr Inre
sekretion sp. 1408 f. och
Sköldkörtel. — 4. A n n a S.,
f. 1854, pedagog,
skolföreståndarinna, grundade i Sthlm 1883
Anna Sandströms skola,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
