Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sahara - Sahara-Atlas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Sahara-Atlas—Sahlstedt
6
och Benghazi—Wadai huvudsaki.
förmedlas av araber och berber.
— Politiskt är S. delat mellan
Frankrike, som äger huvudparten
av området, samt Storbritannien,
Egypten, Italien, Spanien och
Marocko. — S: s utforskande har
eg. först under de senaste 100 åren
påbörjats, främst av
fransmännen. 1827—28 lyckades R. Caillié
färdas tvärs över S. från Sierra
Leone till Marocko, och 1859—61
bereste H. Duveyrier öknens n.
delar. Under senare år ha viktiga
bidrag till kännedomen om S.
lämnats av bl. a. de Foucauld (se
d. o.) och general Laperrine. Den
senare företog 1916
automobilfär-der till det inre av S. Hans
uppslag utnyttjades av G. Haardt
och L. Audouin-Dubreuil. Dessa
ledde 1922—23 en expedition,
bestående av en rad
Citroenautomo-biler, från Tugurt söderut
till Timbuktu. Den 3,500 km.
långa vägen tillryggalades på 20
dagar (motsvarande 6 ä 7 mån:s
karavanfärd). Åtskilliga
flygplans- och luftskeppsexpeditioner
ha under och efter världskriget
även vidgat kunskapen om S.
Av största vikt är ett planerat
stort franskt järnvägsbygge, som
åsyftar framdragande av en linje
från Oran tvärs genom S. över
Niger till det s. om Timbuktu
belägna Wagadugu, där den lätt
kan förbindas med järnvägsnätet
i Senegal. Möjligheter finnas även
för att linjen för länges till
Tsad-sjön och Kongo. Genom denna
”transsahariska” järnväg vinnes
direkt landförbindelse mellan
Frankrikes afrikanska
besittningar vid Medelhavet och
Guinea-bukten.
Sa’hara-Atlas, se
Atlasbergen.
Sa’hib (arab., herre), indisk
hederstitel; i Indien och Persien
tilltalsord till européer.
Sahlgren, Niklas, f. 1701,
d. 1776, köpman i Göteborg,
direktör för Ostindiska
kompaniet 1733—68, åtnjöt stort
anseende för sitt nit för näringslivets
höjande och sina betydande
donationer och andra allmännyttiga
insatser. På grundval av
testa-mentarisk donation av S.
upprättades Sahlgrenska
sjukhuset (se Sjukvård).
Sahlin. 1. Carl Yngve S.,
f. 1824, d. 1917, filosof, prof, i
Uppsala 1864—94, universitetets
rektor 1876—89. S. var lärjunge
av Kr. J. Boström (se d. o.) och
utvecklade dennes
personlighets-filosofi med skarpsinne och
självständighet i en mångfald
undersökningar över olika filosofiska
problem. — 2. A x e 1 S., f. 1855,
den föreg:s brorson, metallurg,
från 1881 anställd vid järnverk i
För. Stat., från 1898 i England,
expert i fråga om koksmasugnar
och tackjärnsframställning. — 3.
M a u r i t z S., f. 1860, son till S.
1, ämbetsman, generaldirektör i
Telegrafstyrelsen 1902, i
Järnvägsstyrelsen 1904—07, under
vilken tid bl. a. zontariffen infördes,
t. f. landshövding i Sthlms 1. 1908
—19, erhöll landshövdings namn
sistnämnda år. S. har varit led.
av ett flertal kommittéer för
trafikfrågor. — 4. Carl S., f.
1861, industriman, 1888—1900
anställd i Stora Kopparbergs
bergslags a. b. som gruvingenjör
och chef för järnverken, 1900—17
disponent och verkst. dir. för
Laxå bruks a. b., e. o. fullmäktig
i Jernkontoret sedan 1914,
samlare och forskare inom
bergshanteringens historia.
Sahlstedt. 1. A b r a h a m S., f.
1716, d. 1776, estetiker, språkman,
nationalekonom. I sina
litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
