Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildhuggarkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1525
Bildhuggarkonst (Gotisk)
1526
raka kolonnstatyerna i Chartres’
västportal, där redan den
gotiska portaltypen med
perspekti-viskt anordnade statyrader på
sidorna och i bågarna är
färdigbildad. I Tyskland äro biskop
Bern w ards bronsdörrar i
Hildesheim (se ill. till
Bern-ward) ett exempel på primitiv
reliefstil. I de senare
fasadskulp-turerna i Magdeburg, Freiberg
(”Gyllene porten”) m. fl. gör sig
franskt inflytande gällande. I de
nordiska länderna korsas
inflytanden från olika håll.
Fasadut-smyckningen av Lunds domkyrka
är av lombardiskt ursprung,
medan i de norska stavkyrkornas
rika träsniderier fornnordiska
ornamentsmotiv leva kvar. En
viktig roll spela reliefprydda
dopfuntar av sten samt
träskulpturer. — Gotiken (omkr. 1150—
1500) uppstår i Frankrike,
varifrån den sprider sig till övriga
länder. Inom B. betecknar den
framför allt ett återupplivande av
den fristående statyn, som
visserligen i regel inordnas i en portal,
men samtidigt uppvisar en
strävan efter naturalistisk
formgivning, för vilken i flera fall
antika förebilder kunnat påvisas.
Småningom får emellertid
naturstudiet vika för en strävan efter
dekorativ linjeverkan, som leder
till en ofta onaturligt böjd och
svängd hållning och en
draperistil, som för den svallande
rytmen i veckbehandlingen förbiser
det anatomiska formstudiet. Mot
medeltidens slut gör sig
emellertid naturiakttagelsen åter
gällande och skapar en realism,
som förebådar och leder över
till renässansen. I Frankrike kan
stilskiftningen följas från de
ännu något stela figurerna i
Chartres’ sidoportaler och
Notre-Dame i Paris över de ädelt sköna
Gotisk portal: Notre-Dame, Paris.
statyerna i Amiens och Reims
till de överrikt draperade
apostlarna i S:t Chapelle i Paris
och slutligen den patetiska
realismen i den senmedeltida
skulpturen i Burgund, vars
främste representant är
holländaren Claus Sluter. I
Tyskland stå fasadskulpturerna i
Strassburg och Bamberg m. fl.
ännu under franskt inflytande,
medan vid medeltidens slut en
mera nationell stil utvecklar sig,
särskilt inom träskulpturen, där
man vid sidan av enskilda
helgonbilder finner stora, figurfyllda
Belgiskt altarskåp (detalj) av Jan
Borman. Vadstena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
