Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibel-Babel-striden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1439
Bibelkommission—Bibelteologi
1440
Bibelkommission, kommitté,
som har att revidera gällande
bibelövers. 1. utarbeta ny. I
Sverige tillsattes en sådan B. av
Gustav III 18 maj 1773. Bland
medlemmarna voro Linné och
Johan Ihre. Dess förslag (av
1793) förkastades emellertid ss.
röjande ”stort inflytande av
tidevarvets neologi”. En ny B. med
Sam. ödmann ss. bärande kraft
framlade ett förslag 1816, som
icke heller godkändes. Sedan B.
flera gånger reorganiserats och
ett flertal övers, utgivits,
stadfästes slutligen en ny kyrkobibel
2 okt. 1917. Den mest
framträdande ledamoten av senare
decenniers B. har varit Es. Tegnér d. y.
Bibelkritik, av en äldre
generation använd beteckning för nutida
historisk bibelforskning.
Beteckningen är i viss mån vilseledande,
såtillvida som den inbjuder till
den föreställningen, att nämnda
vetenskap egentligen skulle
innebära ett kritiserande av Bibelns
innehåll, medan den i själva
verket blott utsäger, att man vid
behandlingen av den bibliska
religionen och dess litteratur förfar
med kritisk metod, d. v. s.
till-lämpar historiska och
psykologiska synpunkter. Aled detta
betraktelsesätt träder B.
visserligen i direkt motsättning till
den gamla mekaniska
verbal-inspirationsdogmen men har själv
i stället öppnat nya vägar för
hävdande av Bibelns betydelse (se
vidare Inspiration). En
sådan historisk bibelforskning har
först i våra dagar mera allmänt
slagit igenom, efter ansatser
förnämligast från
upplysningsfilosofien samt romantiken i början av
1800-t. Inom B. har man plägat
skilja mellan tvenne slag: den
lägre eller textkritiken,
som sysslar med frågorna om den
bibliska texten och dennas
historia, och den högre eller
historiska kritiken, som
undersöker böckernas innehåll, ålder
o. s. v. Bland märkliga
representanter för B. i äldre tid må
nämnas G r o t i u s, i nyare W e 11
-h a u s e n och H a r n a c k (se
d. o.).
Bibelsällskap, förening för
Bibelns spridande. Den första
sammanslutningen av detta slag
uppstod vid 1700-t :s början i
pietisternas krets i Halle,
framkallad av deras önskan att gjuta
nytt liv i de breda lagrens
fromhet. Den mest betydande
organisationen på detta område är det
1804 stiftade och ännu verkande
Brittiska och
utländska bibelsällskapet,
vilket satt som sitt mål att sprida
eller understödja spridning av
Bibeln i alla olika världsdelar.
F. n. finnas på dess förlag Bibeln
eller olika delar därav utgivna
på över 400 språk eller dialekter.
I vårt land grundades 1815 i
Stockholm Svenska
bibelsällskapet och vid ungefär
samma tid i olika stift en hel
rad liknande sammanslutningar.
På senaste åren ha dessa B.
börjat samarbete för spridande av
den nya bibelöversättningen.
Bibelteologi benämnes den
teologiska riktning, som strävar
att direkt ur Bibeln, utan
förmedling av någon kyrkas bekännelse,
utveckla ett organiskt
sammanhängande lärosystem. B. står
sålunda i opposition till den strängt
konfessionella (kyrkligt
bekännelsetrogna) teologien men visar
å andra sidan i allmänhet ännu
icke något historiskt sinne (ett
undantag bildar den märklige
B e n g e 1; se d. o.). Se vidare
Bibelforskaren och Beck,
J. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
