Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bayern - Bayeux-tapeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Bayern
1180
Detalj från Bayeux-tapeten.
Men B. tog också livlig del i
revolutionen 1918. Samtidigt med
upprorslågans spridning vid
Nord- och. östersjökusten tändes
elden även i München. Vid en stor
socialistisk demonstration 7 nov.
1918 framställdes krav på en
omvälvning i demokratisk
riktning, kejsarens abdikation och
vissa garantier för soldaternas
rättigheter. Soldaterna satte sig
i besittning av de offentliga
byggnaderna, och ett arbetar-,
soldat- och bonderåd bildades, som
proklamerade B. såsom fristat
och satte som sin första uppgift
att’skaffa landet fred. Dynastien
Wittelsbach, som förklarades
avsatt, abdikerade 13 nov. Den
provisoriska regeringen, som stod
under ledning av den oavhängige
socialisten, skriftställaren Kurt
E i s n e r men som även
räknade borgerliga element, utsattes
till en början för häftiga
anfall av de extrema
vänsterelementen, som, trots tillfälliga
framgångar (rådsrepublik i
Augs-burg och München, april 1919),
icke lyckades vinna övertaget.
Eisner blev under dessa strider
mördad, och regeringen fick en
avgjort moderat prägel. Juni
1920 valdes den första
republi
kanska lantdagen i B., som
i juli med vissa ändringar
bekräftade ministären v. K a h r i
dess mars s. å. började
verksamhet. Lantdagen fick borgerlig
majoritet, som kom att ligga i
händerna på det agrariska och
katolska bayerska folkpartiet,
vars socialistiska motståndare
försvagades genom inre
splittring. Med stor ihärdighet satte
B. sig emot ententens längst
gående ingrepp men lyckades icke
undkomma kravet på upplösning
av de s. k. invånarvärnen, som i
B. liksom på andra håll i
Tyskland skulle medverka till skydd
av liv, egendom och säkerhet. På
grund av oroligheter hade
belägringstillstånd tillgripits. Dess
utsträckning under olika
förevändningar vållade en konflikt med
riksregeringen i Berlin, som
krävde belägringstillståndets
upphävande främst därför, att det
ansågs gynna i B. märkbara
monarkistiska tendenser, v. Kahr
motsatte sig länge kravet men måste
slutligen avgå (sept. 1921) och
efterträddes av greve v. L e r
-chenfeld, som fogade sig i
kravet och tillika med energi
tillbakavisade misstankarna om
bristande rikstrohet från B: s sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
