Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babylonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Babylonien
960
-— Babylonierna voro
semiter med någon inblandning av
sumeriskt, kassitiskt och
elami-tiskt blod. De voro tappra
krigare, om de också icke visade
samma erövrarlust eller samma
militäriska statsorganisation som
assyrierna. De sysslade hellre
med fredliga värv:
byggnadsföretag, handel och näringar,
vetenskap och litteratur. —
Rikets författning var monarkisk
med ärftlig tronföljd; konungen
ansågs som nationalgudens vasall
eller ståthållare och styrde
därför till namnet enväldigt men
var i verkligheten sannolikt
beroende av prästerna.
Förvaltningen sköttes av konungens
fogdar och ämbetsmän.
Åkerbruket, konstbevattningsväsendet och
boskapsskötseln lågo till stor del
under statens eller templens
förvaltning. Rättsväsendet
vårdades av väl ordnade domstolar;
skrivna lagar och appellation till
högre instans förekommo. Dessa
förhållanden liksom samhällslivet
i allmänhet äro väl kända med
hjälp av de bevarade
kilskrifts-dokumenten: brända lertavlor
med före bränningen inristade
tecken. Kungliga brev och
förordningar, rapporter från
ämbetsmän, rättegångshandlingal’
och domstolsutslag, affärsbrev
och köpehandlingar, räkenskaper,
skuldförbindelser och privatbrev
vittna om näringarnas, handelns
och det borgerliga livets
tillstånd. Slavar funnos, men de
behandlades väl och voro icke
rättslösa. Kvinnan var aktad och
lagligen likställd med mannen. —
Den babyloniska kulturen kan
följas tillbaka till femte
årtusendet f. Kr. Redan då funnos
ordnade samhällen, skriftspråk och
en högt utvecklad konst.
Litteraturen omfattade
”uppslagsböc
ker” över järtecken och
besvärjelser, mytologiska och episka
dikter samt liturgiska, teologiska
och religiösa arbeten m. m. Bland
vetenskaperna sysslade
babylonierna företrädesvis med
astronomi och matematik. Under det
nybabyloniska rikets tid hade de
nått därhän, att de kunde
beräkna och förutsäga solens,
månens och planeternas rörelser,
förmörkelser och planetariska
aspekter. Vår indelning av dagens och
årets tider vilar i sista hand på
babyloniernas kalender. —
Religionen var en allt behärskande
makt i det offentliga och enskilda
livet. Afot de onda andarna, från
vilka man befarade skadliga
verkningar, hjälpte man sig sedan
urminnes tid genom magiska
konster, besvärjelser och böner.
Ingen religion har utbildat
besvärjelseväsendet i ett sådant
omfång som den babyloniska. Av
gudar och gudinnor funnos en
utomordentlig mängd, från
början antingen skyddsgudar för
någon viss stad eller
naturgudom-ligheter (se vidare B e 1, E a,
Isjtar, AI ardu k, T a m
-muz). Slutligen är att
framhålla, att prästerna redan före
Hammurabis tid börjat att med
himlakropparna och deras
rörelser kombinera olika
gudomligheter. Detta ledde senare till en
genomförd astrologisk
världsbe-traktelse (se vidare
Astrologi), vilken till sist genom
hellenismens förmedling spriddes
också till Europa. — Om den
babyloniska konsten se
Bild-huggarkonst och
Byggnadskonst. — Från B.
mottog Assyrien ej blott sin kultur
utan även det väsentliga av sin
religion, medan Israel jämte de
kulturella förvärven blott
övertog vissa enstaka legendmotiv (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
