Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurora ... - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Auspicier—Australien
860
Auspi’cier (lat. auspi’cium,
f ågelskådning), teckentydningar,
som anställdes av de romerska
a u g u r e r n a, då viktiga
företag skulle börjas, och tillskrevos
stor betydelse. — A. betecknade
senare även själva tecknen
(gynnsamma eller motsatsen), varav
uttrycken ”goda A.”, ”dåliga A.”
Au’sser-Rhoden, se A p pen
-z e 11.
Au’ssig, stad i
Tjecko-Slova-kiet, vid sammanflödet av Biela
och Elbe, på tjeckiska benämnd
Usti nad Labem. Stor
kemisk industri. 40,000 inv.
Aust-Agder, fylke, förut
Ne-denes amt, i östenfjeldske Norge
på s.ö. kusten, sträcker sig in
över Setesdalens hed. Föga odlad
jord men betydande industri vid
Nidelven kring huvudorten
Aren-dal. 9,348 kvkm. 75,000 inv.
Austen [å’stin], Jane, f.
1775, d. 1817, engelsk
författarinna, skildrade med stillsam
humor och god iakttagelse
prästgårds- och herrgårdsliv i England.
Hennes karaktäriseringskonst
anses ha nått högst i Pride and
Prejudice (1797), på svenska
Stolthet och fördom (övers. 1920).
Au’sterlitz, stad i
Tjecko-Slo-vakiét, strax ö. om Briinn. 3,600
inv. — Vid A. besegrade
Napoleon i tr ek ej sar slaget den 2 dec.
1805 de förenade
rysk-österrikiska arméerna.
Austin [å’stin], huvudstad i
Slaget vid Austerlitz 1805, Målning av
F. P. Gërard.
Texas, För. Stat., vid
Colorado-floden. Statsuniversitet.
Tillverkning av lädervaror, möbler och
jordbruksredskap.
Trävaruindustri. Vid A. finns i
Colorado-floden en av de största
dammbyggnader i världen. 35,000 inv.
Austral-Alperna, se
Australien.
Austral-Asien,
sammanfattning av den australiska
kontinenten jämte Oceanien och
Ostindiska arkipelagen, eller i
inskränkt bemärkelse
Australkon-tinenten, Tasmanien och Nya
Zeeland. Av tyska geografer
användes benämningen ensamt för den
Ostindiska arkipelagen.
Australien (av lat. austraTis,
sydlig; ”sydlandet”) är numera
vanligen benämningen endast på
det stora oceaniska fastlandet
(”Australkontinenten”) jämte
den stora ön Tasmanien (se d. o.)
och de små kustöarna; i
vidsträckt bemärkelse omfattar A.
emellertid hela världsdelen eller
förutom Australkontinenten
jämväl samtliga de i Stilla oceanen
kringspridda öar och ögrupper,
som bruka sammanfattas under
namnet Oceanien (se d. o.). —
Australkontinenten,
även kallad Nya Holland,
äger en yta av c:a 7,6 mill.
kvkm., vartill kommer Tasmanien
med c:a 68,000 kvkm. Den ligger
helt på s. halvklotet, omgivet av
Indiska oceanen i s. och v., av
Timorsjön och Arafurasjön i n.
och av Stilla havet i ö. Genom
Torres’ sund skiljes den i n. från
Nya Guinea, genom Bass’ sund i
s. från Tasmanien. Kontinentöns
nordligaste punkt, Kap York på
Yorkhalvön, ligger på 11° s. br.,
dess sydligaste, Kap Wilson, är
belägen 3,200 km. sydligare på
över 39° s. br. Dess största längd
i ö. och v., mellan Kap Byron på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
