Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. S. P. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
A. S. P.—Aspidistra
758
-—maj. Fångas med nätredskap
och krok.
A. S. P., se Allmänna
svenska p r ä s t f ö r e n i n
g-e n.
Aspala’t-trä, detsamma som
aloe-ved (se Agallocha).
Stundom även benämning på s. k.
grön ebenholts.
Aspa’ragus, se Sparris.
Aspa’sia, ryktbar grekisk
hetär. Född i Miletos, kom hon vid
mitten av 400-t. f. Kr. till Aten,
där hon genom sin skönhet och
sin, från den nu uppblomstrande
mindre-asiatiska
storstadskulturen hämtade, förfinade bildning
väckte uppseende och beundran.
Hon blev 445 Perikles’ älskarinna
och stod till honom i ett halvt
legaliserat förhållande, som
gjorde henne till en medelpunkt för
de intellektuella och konstnärliga
kretsarna vid hans hov, men
också utsatte henne för angrepp och
förtal från hans fiender. (Se
Perikles.) Hon överlevde
honom och ingick senare äktenskap.
Aspeboda, socken i Kopparb. 1.,
pastorat i Västerås stift. 960 inv.
Aspe’kt (lat. aspe’ctus),
anblick. Astron. Två
himlakroppars ställning i förhållande till
varandra. De sägas vara i
konjunktion, då de ha samma
astronomiska längd, i
kvadratur, då skillnaden mellan deras
längder är 90°, och i
opposition, då längdskillnaden är
180°.’
Aspeland. 1. Härad i Kalmar
1., omfattar socknarna Mörlunda,
Tveta, Målilla, Gårdveda,
Lönne-berga, Virserum och Järeda. —
2. Kontrakt i Linköpings stift,
omfattande under A. 1 nämnda
socknar.
Aspelands och Handbörds
domsaga utgöres av ett tingslag,
omfattande häradena med samma
namn i Kalmar 1.
Aspeli’n, Johannes
Reinhold, f. 1842, d. 1915, finländsk
arkeolog, banbrytare för
arkeologien i Finland. Utgav bl. a.
planschverket Antiquités du Nord
finno-ougrien (5 bd, 1877—84).
Aspenäsätten, benämnd efter
stamgodset Aspenäs i Ydre
härad, n. Småland, förde i vapnet
liksom ätten Blå en s. k. lejonörn
och har därför oriktigt antagits
vara besläktad med denna.
Bröderna Johan och Birger Filips
-son anstiftade det s. k.
Folkunga-upproret mot Magnus Ladulås
och halshöggos 1280. Johans son,
Knut Jonsson, d. 1347, drots och
lagman i Östergötland, var gift
med Katarina Bengtsdotter av
Folkungaätten, den heliga
Birgittas moster och uppfostrarinna
efter dennas mors död. Aled
Knuts sonsöner Erik och Detlev
Laurensson utslocknade ätten,
och Aspenäs skänktes till
Vadstena kloster 1461.
Aspergillus, se Mögel.
Aspern, tidigare by vid Donau
nära Wien, sedan 1905 införlivad
med staden. Vid A. och den
närliggande byn Essling stod 21 och
22 maj 1809 ett slag mellan
österrikarna och Napoleon, vilken
senare tvangs till reträtt.
Asperu’go, se B or r agin a
-c e a e.
Aspe’rula, växtsläkte (fam.
Rubia’ceae). F ä r g m a d r a n, A.
tincto’ria, och myskmadran,
A. odora’ta, förekomma i Sverige.
Bladen äro hela, kransvisa,
blommorna trattlika, vita.
Myskmadran innehåller ett välluktande
ämne, k u m a r i n, använt som
krydda i alkoholhaltiga drycker.
Aspidi’stra, växtsläkte (fam.
Lilia’ceae), till vilket en mycket
vanlig krukväxt, A. ela/tior, räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
