Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arsenit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Arsenit—Artemis
694
— Arseni’knickel, n i c k
e-1 i n, kopparnickel, mineral
av kopparröd färg, av formeln
NiAs, motsvarande 43,9 % nickel,
56,1 % arsenik. Arseniknickel är
en av de viktigaste
nickelmalmerna. Brytes vid Freiberg,
Tyskland.
Arseni’t, se Arsenik.
Arse’nius. 1. John Georg
A., f. 1818, d. 1903,
överstelöjtnant, hästmålare. — 2. Carl
G e o r g A., f. 1855, d. 1908,
djur-och landskapsmålare, lärjunge av
1880-t:s franska friluftsmåleri.
Arsie’ro, stad i n.v. Venetien,
Italien. Häftiga strider omkring
A. under världskriget 1916. Se
A s i a g o.
Arsi’noe, namn pà flera
egyptiska prinsessor, tillhörande
pto-lemaiernas ätt.
Arsis (grek.), höjning; i
metriken fotens eller handens
höjning mellan nedslagen vid
angivande av versens rytm, därav
även benämning på den
obetonade delen av en versfot; (se
T e s i s); i musiken upptakt.
d’Arsonvalisatio’n, en av den
franske läkaren Arsène d’ A r
-s o n v a 1, f. 1851, lancerad metod
för behandling av
arteriosklero-tiska och närbesläktade tillstånd
med högfrekvensströmmar
(Tesla-strömmar). Metoden har icke
vunnit allmännare förtroende.
Art, se Systematik.
A’rta, grekisk nomarki i s.
Epirus vid en flod med samma
namn, som från Pindos flyter i
sydlig riktning till A r t a b u k
-t e n, en från Joniska havet djupt
inträngande vik. 55,000 inv.
Artå, stad på Mallorca,
Spanien; turistort med
droppstensgrotta. 6,000 inv.
Artafe’rnes, brorson till
Da-reios I, persernas anförare i
slaget vid Maraton 490 f. Kr.
Artaxe’rxes (fornpersiska
Ar-takhsjatra, nypersiska Ardasjir),
persiska konungar. — 1. A. I
Longimanus (Långhand),
reg. 465—424 f. Kr., Xerxes’
yngre son, samtida till Esra och
Ne-hemia. — 2. A. II M n e m o n
(den minnesgode), reg. 404—358
f. Kr., den förres sonson;
besegrade sin upproriske broder Kyros
vid Kunaxa 401; avslöt
Antalki-diska freden med grekerna 386 f.
Kr. — 3. A. III O k o s
(Vagn-fararen), reg. 358—338 f. Kr.,
den förres son; återerövrade och
förhärjade Egypten och lät slakta
tjuren Apis. Se vidare Persien
och Sasaniderna.
Art-bildning, se U t v e c k
-lingslära.
Arte’di, Peter, f. 1705, d.
1735, svensk zoolog,
grundläggaren av vetenskapen om fiskarna.
Hans arbete Ichthyolo’gica
utgavs 1738 i Leiden av Linné.
Ar tel [art-jäTj], ry., se
Kooperation.
A’rtemis, i den grekiska
mytologien Zeus’ och Letos
jungfruliga dotter, enligt den vanliga
myten född på Delos som
Apol-lons tvillingsyster. Hennes kult
var ofta förbunden med
Apol-lons, såsom på Delos, i Delfoi
och ”tvillinghelgedomen”
Didy-ma. Hon bär, som han, båge och
pilar och sänder med sina skott
plötslig död, särskilt åt kvinnor
och flickor. När hon vanligen
uppfattas som jaktgudinna, beror
det endast på en i hennes kult
föga framträdande del av hennes
mångsidiga väsen. Hon
beskyddade växtligheten i skog och
mark men också villebrådet och
boskapen. Hon hörde till
bröllops-gudarna, och brudar offrade åt
henne en lock, en gördel eller en
flickdräkt; vidare var hon under
namnet Eileity’ia
barnsbör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
