Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armborst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Armborst—Armé
662
Jättearmborst, efter ritning av
Lio-nardo da Vinci. (Omkr. 1500.)
Armborst (av lat. arcubali’ sta,
kastbåge), skjutvapen,
konstruerat efter samma principer som
pilbågen men försett med skaft
och spännapparat. Materialet var
trä, järn och djursenor;
laddades i senare tid med blykulor;
de större typerna uppställdes på
vagnar och fästningstorn, de
smärre buros av fotfolk och
ryttare; 800—1500-t.
Armbåge, armbågsben,
se Extremiteter.
Armé (fr. armée, av lat.
ar-ma’re, beväpna). I sin mest
vidsträckta betydelse betecknar A.
en stats eller ett statsförbunds
hela krigsmakt till lands (se även
Här). I mera inskränkt
bemärkelse användes uttrycket om en
större krigsstyrka, som uppträder
självständigt eller åtminstone är
utrustad för ett fullt
självständigt uppträdande. Ordet användes
även för att i legalt eller
administrativt syfte beteckna olika
kategorier o. d. inom samma här
(aktiva armén, ter ri tor i alarmén,
kolonialarmén o. s. v.) Beroende
på operationsavsikter m. m.
bildar ett rikes mobiliserade
fälthär en eller flera arméer. Enligt
svenska bestämmelser består en
armé av två eller flera
arméfördelningar, eventuellt även en
kavallerifördelning, tungt
artil
leri ävensom andra trupper
(flygare m. m.). För ordnande av
förbindelsen med hemorten har varje
självständigt opererande armé ett
särskilt etappväsende. Under
världskriget voro A. i allmänhet
större (normal styrka 8—-15
fördelningar). Mindre A. benämnas
häravdelning (se Här) 1.
arméavdelning. Olika A.
inom samma fälthär betecknas
i allmänhet med nummer (t. ex.
2:a armén); A., som bildats för
visst, mera tillfälligt syfte,
benämnes dock ofta på annat sätt
(ex. ockupationsarmén i
Rumänien, Bugarmén, Nordarmén). —
Arméfördelning, den högsta
truppenheten i den svenska
freds-armén; i den mobiliserade
fälthären den lägsta operativa
enheten. Motsvarande enhet i
utländska arméer benämnes i
allmänhet division (se d. o.).
Den svenska arméfördelningen
består 1922 av två
infanteribrigader à två regementen, ett
(mindre) kavalleri- och ett
fältartilleriregemente. Härtill
komma ingenjörtrupper av olika slag,
träng- och ammunitionskolonner,
sjukvårdsformationer m. m., av
vilka i fredstid finnas en
ingenjörkår vid vissa och en trängkår
vid alla arméfördelningar. Det
område, varifrån
arméfördelningen erhåller värnpliktiga,
benämnes arméfördelningsom-råde. — Arméförvaltningen,
centralt ämbetsverk, som närmast
under konungen utövar ledningen
av lantförsvarets förvaltning.
Verket, som saknar särskild chef,
arbetar på fyra departement,
nämligen artilleri-, fortifikations-,
intendents- och civila
departementet. Departementschefer äro
resp, generalfälttygmästaren,
chefen för fortifikationen,
generalintendenten och
generalkrigs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
