Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argynnis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Arianism—Arild
636
henne sovande och tog henne till
maka. — Troligen är A.
ursprungligen en
fruktbarhets-gudinna.
Arianfsm, kristologisk lära,
vars upphovsman var presbytern
Areios (Ari’us) i Alexandria,
d. 336. Han framställde omkr. 315
läran, att Logos, ”Sonen”, icke
vore född utan skapad av Fadern
före världens begynnelse. Logos,
som alltså icke är Gud, men ej
heller lik människorna, då han
är skapad före dem, tog sedan
gestalt i Kristus. Gud är för
Areios det osammansatta,
odelbara varat, ur vilket ingen
ema-nation (utströmning) kan tänkas
äga rum. — Areios avsattes och
exkommunicerades av sin biskop
320. Då han emellertid på andra
platser vann anhängare och
frågan antog större mått, fann
kej-sar Konstantin nödigt att
ingripa. Efter misslyckade
privatunderhandlingar i Alexandria
sammankallades slutligen
kyrkomötet i Nicaea 325. Här
förkastades efter livliga debatter de
arianska formlerna och
fastställdes såsom kyrkans lära, att
Sonen är född av Faderns väsen,
icke skapad. Areios och hans
anhängare förklarades i bann.
Härmed var emellertid Areios’
inflytande ingalunda slut. Tvärtom
stegrades det under den närmast
följande tiden betydligt, bl. a.
därigenom att kejsar
Constan-tius gynnade A. Slutligen
samlade sig dock det övervägande
antalet av kyrkans ledande män
kring den av A t a n a s i o s (se
d. o.) givna tolkningen av
Nicaea-beslutet, varpå detta slutligt
bekräftades av kyrkomötet i
Kon-stantinopel 381. I romarrikets
periferi, särskilt bland
germanerna, hade dock A. vunnit fast fot,
och först under 700-t. var dess
roll utspelad. — A r i a n e r,
anhängare till A.
Ari’ca, hamnstad vid Chiles
n. gräns, genom
järnvägsförbindelse med La Paz en av Bolivias
viktigaste utförselhamnar. 9,000
inv. A. med område är sedan
1884 ockuperat av Chile (sed. o.).
Ari’cabukten, en stor bukt
på Syd-Amerikas v. kust på
omkring 20° s. hr.
Ari’da klimatbälten, de torra
klimatområdena. Se Kli m a t.
Ariège [ariä’j]. 1. Flod i s.
Frankrike, biflod till Garonne. ■—
2. Departement i s. Frankrike.
Åkerbruk, boskapsskötsel och
vinodling. Järn- och stenkolsgruvor.
170,000 inv. mot 200,000 1911.
A’riel, ”Guds härd”,
benämning på Jerusalem (Jes. 29: 1 ff.).
—- A. är även namn på en
luftande i Shaksperes ”Stormen” och
i Goethes ”Faust”.
A’riel, en av planeten Uranus’
månar.
A’rier, ar iska folk, i
inskränkt bemärkelse namn på
Främre Indiens, Persiens och
Öst-Irans indoeuropeiska
invånare. I vidsträckt bemärkelse
användes benämningen A. om alla
indoeuropeiska folk. Se I n d o
-e u r o p é e r.
A’ries, lat., vädur. Se D j u r
-k r e t s e n.
Arie’tta, se Aria.
Arild, A r i 1 d s 1 ä g e, fiskläge
och badort vid Skälderviken.
Arild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
