Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anrep ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Anrep—Anrikning
474
främre extremiteter äro sålunda
en A. till det underjordiska
levnadssättet.
A’nrep. 1. Johan Gabriel
A., f. 1821, d. 1907, genealog. Han
har bl. a. utgivit Sveriges
ridder-skaps och adels kalender (27
årgångar, 1854—1903), Svenska
adelns ättartaflor (1858—64)
och Svenska slägtboken (3 bd,
1871—82). — 2. Karl Axel
A., f. 1835, d. 1897, ämbetsman,
förf, till folkskådespelet
Nerking-arna.
Anrikning är den serie
processer, varigenom metallfattiga
malmer göras lämpliga för
metallurgiskt bruk genom höjande av
metallhalten. Detta tillgår så,
att de i malmen ingående
grå-bergsmineralen avskiljas från
malmmineralen. (Se Malm.) A.
föregås av krossning, varvid
malmmineral och
gråbergsmine-ral i högre eller lägre grad
frigöras från varandra (se
Krossning). Separationen av de olika
mineralen grundar sig på dessas
egenskaper i fråga om 1) specifik
vikt, 2) magnetism, 3) elektrisk
ledningsförmåga och 4)
flytförmåga. Till den första gruppen
räknas våts epareri
ngsme-t o d e r, enligt vilka A. äger rum
efter tvenne olika system: a) Det
krossade rågodset uppdelas efter
olika kornstorlekar på plana eller
roterande siktar (se d. o.).
Förfarandet kallas klassering.
Härefter vidtager sortering 1.
uppdelning av godset efter
fallhastigheten i vatten. Sorteringen
skei’ i sättmaskiner, vilkas
arbetssätt är följande: Det på
en sikt liggande godset utsättes
för häftiga, uppåtriktade
vattenstötar, varvid de tyngsta
partiklarna (malmen) komma att
lagras underst i godsmassan och
uttagas strax ovan siktens
bot
ten. b) Först verkställes
sortering. Härvid inmatas godset i
trattformiga apparater
(spetslådor, spetsluttar,
spetstrattar) med stillastående
eller uppåtstigande vatten. De
tyngsta kornen, som utgöras av
stora gråbergskorn och små
malmkorn, avsätta sig därvid pä
apparatens botten, varifrån de
uttagas för att senare undergå
klassering. Denna äger rum i
sättmaskiner eller pä h ä r
-dar. Härdarna kunna vara plana
eller svagt koniska (plan- och
rundhärdar), men arbeta
samtliga på så sätt, att en över
härdytan framflytande tunn
vattenström bortspolar de större
grå-bergskornen, varefter
kvarvarande malmkorn med stötar eller
spolning avföras åt annat häll.
— De magnetiska sep ar
a-tionsmetoderna avse att
ur rågodset utdraga magnetiska
mineral. Starkmagnetiska sådana
äro magnetit och magnetkis,
svagmagnetiska äro kopparkis
och blodsten. Vid magnetisk
A. användas i Sverige mest
separatorer av Gröndals eller
Här-déns typ. Båda bestå av en
roterande trumma med inneliggande
fasta magneter. Det i vatten
uppslammade, finmalda rågodset
inmatas nedtill å trumman. På
grund av magnetismen fastna de
magnetiska mineralen därpå och
avtagas från trumman, då de
medföljt ett stycke i rotationen.
De omagnetiska partiklarna flyta
förbi trumman. — De
elektriska metoderna ha ej
kommit till användning i Sverige men
väl i Amerika för separation av
ädlare malmer. — F 1 y t p r o
-cesserna grunda sig på vissa
metallglänsande minerals
förmåga att flyta pä en vattenyta
eller att häfta vid gasbläsor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
