- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
411-412

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andante ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

Andermatt—Anderna

412

A’ndermatt, by i kant. Uri,
Schweiz. 1,440 m. ö. h. Turistort.

A’nderna 1. C o r cl i 11 e r a s
[kårdiljä’ras] de los Andes,
den stora bergskedja, som följer
Syd-Amerikas v. kust i hela dess
utsträckning. Efter de länder, de
genomdraga, bruka A. benämnas:
1. Patagoniens A., bestående av
tre jämlöpande kedjor med
relativt låg höjd. Den v. kedjan är
upplöst i en mängd öar, varav
Chiloe är den största. Kammarna
äro i allmänhet ej vattendelare
utan genomskäras av flera floder
i låga pass. — 2.
Ghiles-Argenti-nas A. bestå i n. av tre kedjor,
som ha en medelhöjd av 3,900 m.
De skiljas från Stilla havet av
en kustslätt. I centralkedjan
reser sig Amerikas högsta berg,
vulkankäglan Aconcagua (7,035
m.). Passen ligga högt; genom
Cumbre- 1. Uspallatapasset, 3,760
m. ö. h., går förbindelsen mellan
Santiago och Buenos Aires. I n.v.
hörnet av Argentina utbreder sig
mellan A:s v. och ö. huvudkedjor
den torra högslätten Atacama (se
d. o.), som sedan utanför den v.
kedjan sänker sig ned mot Stilla
havets kust i n. Chile. — 3.
Perus-Bolivias A. bestå av två
kedjor, som omrama
Syd-Ame-rikas största högland med stora
sjöar, som oftast sakna
förbindelse med världshaven. Störst är

Toppen Salcantay i Anderna.

Titicacasjön (3,800 m. ö. h.). Den
ö. kedjan, som i Bolivia kallas
Cordillera Real, har åtskilliga
toppar högre än 6,400 m., t. ex.
Illimani, Sorata och Sahama. I
Peruanska A. upprinner
Amason-floden. — 4. Ecuadors A. bestå
av flera kedjor, som i n.
sammanlöpa i det stora vulkaniska
massivet Quito med bl. a. topparna
Chimborazo (6,300 m.) och
Coto-paxi (5,900 m.). De av kedjorna
inramade högslätterna äro
odlingsbara. — 5. Columbias A.
bestå av tre huvudkedjor, åtskilda
av Cauca- och
Magdalenafloder-nas dalgångar. Den ö. kedjan
sammanhänger med Sierra
Nevada de Santa Marta (5,100 m.),
som dock geologiskt sett icke är
att räkna till A. Liksom
Venezuelas kustberg består denna
berggrupp nämligen av
granit-massiv, äldre än A: s veckberg,
vars lager äro av mesozoisk och
tertiär ålder; stora mängder
yngre eruptiv äro också
inveckade. A. ligga i den brottzon, som
omger Stilla havet, kännetecknad
av livlig vulkanisk verksamhet.
— Malmer och andra nyttiga
mineral förekomma rikligt i A.
I Chile finnas fyndigheter av
silver- och kopparmalm samt
salpeter, i Bolivia tennmalm, i Peru
silver, koppar och guld, i Ecua-

Högfjället Chani (6,100 m.) i
Argentinas Ander.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free