Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandrin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Alexandrinska skolan—Alfieri
264
tredje foten, vanligen parvis
rimmat med manligt eller kvinnligt
slut. — A. uppkom i Frankrike
pà 1100-t, och behärskade under
flera perioder, särskilt på
franskklassicismens tid, de flesta
länders bundna diktning. De
gustavianska skalderna och efter dem
Tegnér (i ”Sveas” första
avdelning) äro i vårt land de
förnämsta diktarna på denna meter.
Alexandrinska skolan, se
Antiokenska skolan.
Alexfner (grek. ale’xein,
avvärja), tidigare använd
beteckning för vissa i blodet
förekommande skyddsämnen mot
bakterier. Se Antikroppar.
Ale’xios, namn på fem
östromerska kejsare. Den
märkligaste var A. I K o m n e’ n o s,
reg. 1081—1118, som bortdrev
normanderna från Balkanhalvön,
skaffade sig hjälp mot
seldjuker-na genom första korståget och
förvärvade stora besittningar i
Mindre Asien genom slug politik
mot korsfararfurstarna.
Alf, Alreks son, samtidigt med
brodern Yngve sveakonung.
Alfa (A. a), första bokstaven
i grekiska alfabetet. — Alfa
och Omega, A och .Q, (omega,
sista bokstaven i samma alfabet),
A och O, ”begynnelsen och änden”,
uttryck i Uppb. 1:8 m. fl.; i
symboliken beteckning för
Kristus. — A. privativum,
nekande A., grekiskt prefix,
motsvarande sv. o (okunnig, orädd).
Alfa, se S t i p a.
Alfabet (efter de två första
grek, bokstäverna alfa och beta),
en i viss ordning uppställd serie
av bokstäver eller skrivtecken,
vilka ensamma eller i förening
med andra återgiva ett eller
flera språkljud
(bokstavs-skrift). Bland de äldsta
alfa
beten kunna nämnas de egyptiska
hieroglyferna, den
babyloniska kilskriften och den
kinesiska bildskriften. Ur
de förstnämnda utvecklades
troligen det feniciska alfabetet, som
ligger till grund för
sanskritalfabetet (Devanagari), de semitiska
alfabeten samt det forngrekiska.
Ur det forngrekiska uppstodo
sedan i Europa de latinska,
kyrkslaviska och ryska samt den
germanska runskriften. — Det
arabiska alfabetet användes av alla
muhammedanska folk. — Ur den
kinesiska bildskriften utbildade
japanerna sin
stavelseskrift, där tecknen återge ord
eller stavelser. Se Skrift. —•
Genom språkens förändring och
därvid verkande faktorer återger
numera samma bokstav stundom
flera olika ljud, såsom i engelskan.
Stundom bilda flera bokstäver
tillsamman ett ljud (sje- och
tje-1 juden), och slutligen finnas i
skriftspråket kvar en hel del
bokstäver, som i talspråket helt
bortfallit. Vid språkundervisningen
och för vetenskapligt ändamål
användes därför stundom ett
fonetiskt alfabet (se d.
o.), däri varje tecken oberoende
av närstående motsvarar ett
bestämt ljud.
Alfabetisk sàng, sång vari
de olika versradernas
begynnelsebokstäver komma i alfabetisk
följd. Sådana äro Ps. 9, 10, 25,
34 och 37, Ordspr. 31: 10 f. m. fl.
Alfalfa, se M e d i c a g o.
Alfer, goda naturväsen i
fornnordiska gudaläran, dyrkades
liksom asarna med offer. I
motsättning mot A. eller
ljus-alfer nämnas svartalfer,
som äro onda väsen och bo under
jorden. — A 1 f h e m, alfernas
boning. Jfr Älvor.
Alfie’ri, Vittorio, f. 1749,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
