Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agassiz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Agassiz—Agat
158
förnämsta äro
kungscham-pignonen, A. augu’stus, s n
ö-bollschampignonen, A.
arve’nsis,
ängschampigno-n e n, A. campe’stris, och t r ä d
-gårdschampignonen, A.
hortdnsis. Champignoner, i
synnerhet A. horte’nsis, äro särsk. i
Frankrike och England föremål
för odling. Denna äger rum i
mörka källare 1. schakt, ofta
djupt under jorden. De största
odlingarna förekomma i trakten
av Paris. Champignoner och vita
flugsvampar kunna lätt förväxlas
men skiljas bl. a. på sporernas
(och alltså även spor skivornas)
färg, som hos de förra snart blir
rödbrun, hos de senare alltid är
vit. Slutligen bör nämnas h o
-n u n g s skivl ingen (undersl.
Armilla/ria), A. me’lleus, som
anställer stor skada som parasit
på träd, särsk. barrträd.
Agassiz [agassi’]. 1. Jean
Louis Rodolphe A., f. 1807,
d. 1873, schweizisk-amerikansk
zoolog och geolog, professor i
Neuchàtel 1832, överflyttade till
Amerika 1846, professor i
Cambridge 1847, i Charlestown 1852,
företog vidsträckta resor, bl. a.
till Brasilien. Utgav en stor
J. L. R. Agassiz.
Agatmandlar i genomskärning.
mängd betydande zoologiska
arbeten, bl. a. Recherches sur les
poissons fossiles (1833—42).
Ivrig motståndare till Darwin.
Viktigt är även hans Études sur
les glaciers (1840), vari han
framhåller glaciärernas ofantligt
stora utbredning över n.
halvklotet i geologiskt sen tid. — 2.
Alexander Emanuel A., f.
1835, d. 1910, den föreg:s son,
zoolog, föreståndare för Museum
of Comparative Zoology i
Cambridge (1874—85), grundare av
den zoologiska stationen i
New-port, Rhode Island. Deltog i flera
djuphavsundersökningar och
publicerade bl. a. resultat från dessa.
Aga’t, en varietet av k a 1 c
e-d o n, uppbyggd av olikfärgade,
tydligt begränsade lager av
kisel-syra. Efter teckningen har man
givit A. olika namn: b and
-agat med horisontala lager;
ögonagat, vars lager löpa
cirkelformigt ; ruinagat, vars
lager blivit rubbade, brutna och
sedan hopläkta. Med hänsyn till
färgen skiljes mellan: o n y x
med svarta och vita band, kar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
