- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / I. A-Bizet /
15-16

(1922-1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

Aberdeen-Angus-boskap—Abessinien

16

Hamilton G o r d o n, earl av
A., f. 1784, d. 1860, brittisk
politiker, sändebud vid de
diplomatiska underhandlingarna vid
Na-poleons störtande (1813—14),
medlem av Wellingtons och Peels
ministärer, bildade egen regering
1852—55 men störtades på grund
av motvilja mot Englands
deltagande i Krimkriget, åtnjöt
dock alltjämt drottning Viktorias
förtroende i utrikesfrågor.

Aberdeen-Angus-boskap [-[ä’b-bodin-],-] {+[ä’b-
bodin-],+} se Nötkreatur.

Aberra’tio i’ctus, A.
deli’ c t i, A. c r i’ m i n i s, A.
a’ c t u s, lat., straffrättsligt
begrepp, som betecknar det
förhållandet, att en brottslig handling
träffar något eller någon, som
gärningsmannen icke avsett.

Aberration. Astron. Den
skenbara awikning, som
ljusstrålarna från himlakropparna undergå
på grund av att jorden rör sig,
medan dessa strålar passera
genom observationstuben. Den
aberration, som uppkommer på grund
av jordens rörelse kring solen,
kallas årlig A., och den, som
uppkommer på grund av jordens
rörelse kring sin egen axel, d a g
-1 i g A. A. når sitt maximum, då
ljuset faller vinkelrätt mot
jordens rörelseriktning. Detta
maximalvärde kallas a b e r r a t i o n
s-konstanten, och är för den
årliga rörelsen 20",47 och för den
dagliga 0",3. På grund av A. be-

Fig. 1.

skriva stjärnornas observerade
orter ellipser kring deras sanna
orter. A. upptäcktes 1727 av
Bradley. — Fys. Den sfä riska

A. eller avvikningen är en av
orsakerna till, att de med
sfäri-ska linser eller speglar erhållna
bilderna bliva mer eller mindre

Fig. 2.

otydliga. Fig. 1 visar A. hos en
plankonvex lins. Två parallella
strålar nära huvudaxeln
samman-brytas så, att deras
skärningspunkt ligger vid Fm. De båda
likaledes parallella men perifera
strålarna (randstrålarna) brytas
däremot starkare och skära
varandra i punkt Fr. Avståndet
mellan Fm och Fr kallas linsens A.
Då ej hellei- divergerande
strålars brännpunkter sammanfalla
kan en fullt tydlig bild av ett
föremål ej erhållas. A. kan
minskas genom avbländning av
rand-strålarna eller genom kombinering
av olika linser. Om i fig. 2
punkten G på föremålet PG motsvaras
av bildpunkten B på den konkava
spegelns A huvudaxel AG,
kommer bildpunkten P1 att motsvara
punkt P hos föremålet. På ett
plan B C lagt genom B bliva
bildens perifera delar följaktligen
otydliga. -—■ Den kromatiska
A., som beror på att de skilda
färgstrålarna i spektrum ej
sam-manbrytas till samma punkt på
huvudaxeln av en lins, är orsaken
till att bildens perifera delar
synas färgade. SeAkromatism.

Abessinien (arab. Habesj),
rike i ö. Afrika, det gamla
Etiopien; gränsar i n. och n.ö.
till Eritrea, franska och britt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free