Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 Typernas benämningar.
af franska, borgerliga tryckare, utan från Bourges, den store mästaren GEOFROY TORYS
födelseort. TORY gaf namnet Bourgeoise åt ett slag af lettre de somme, alldeles
oberoende af storleken, för att skilja detta från lettre Canon. Fransmännen kalla nu denna
storlek Gaillarde, troligen efter tryckaren med samma namn. !
PETIT var namnet på den minsta kägel, som användes och kallades i Tyskland
äfven Jungfer eller Maidenschrift (jungfrubokstäfver). I England, Holland och Spanien
kallas den Brevier, af hvilken anledning är obekant, ty denna storlek är aldrig använd
till Brevearier.
MIGNON är som namnet angifver en »nätt och fin» kägel af franskt ursprung och
kallas så i England, Frankrike och Italien. I Tyskland och Holland benämnes den
Colonel, i Spanien Glosilla.
NONPAREIL antages först blifvit skuren af GARAMOND omkring I 560, men några
antaga att, därför att holländarne på Moxons tid kallade snittet i sina profböcker
»Englese Nonpariel», det först är utfördt i England, men troligt är, att det är ett
holländskt snitt, möjligen efter engelskt mönster. PAULUS PATER? säger, att i
betraktande af bokstäfvernas underbara litenhet och klarhet kallades holländsk nonpareil
silfverbokstäfver och antages första gången vara skurna i denna metall.
PERL var känd i England på MoxoNns tid, men torde hafva förekommit såväl i
Frankrike som Holland redan tidigare, Stämpelskäraren JOHANN FRÅN SEDAN
skar 1625 en typsort, hvarmed de berömda små sedaneditionerna trycktes. Denna
benämndes af JACQUES DE SANLEEQUE Parisienne eller Sedan och motsvaras af
holländarnes Joly och engelsmännens Ruby. 1740 skar fransmannen LUCE en annan stil,
hvilken framkallade en mycket skarp kritik af FIRMIN DIDOT.
DIAMANT skars omkring 1700 af holländaren DICK VORSKENS. I slutet af
1700talet ritade och gjöt i England D:r FRY en typ, som han sade vara den minsta, som var
i bruk och som »var mindre än den utmärkta holländska Diamand». Medan redan
VAN DYCK skar bokstäfver på en kägel, kallad Robijn, något större än den holländska
diamand och hvilken förekommmer i DANIEL ELZEVIERS profblad af 1681. Henri
Didot gjöt en typ på en mindre kägel, som han benämnde Semi-nonpareil.
BOKTRYCKERIER gifva vanligen typerna namn efter kägeln och särskilja snitten
genom nummer, Korpus Antiqua N:o 5, 6 etc., Petit Medizval N:o I, 2 etc. Några
benämningar, som hänvisa på snittet, förekomma väl, men då helt allmänna, engelsk
eller fransk antiqua, skolantiqua m. fl., men dessa namn äro intetsägande. Vanligen
köper ett tryckeri af ett snitt icke hela serien, utan blott några få grader. Dessa blifva
kanske kompletterade, men hvad som förut köpts har redan blifvit inrangeradt i
tryckeriets stilprof och därför ser man samma typsnitt förekomma å olika ställen i
profvet. Häraf följer, att man ofta får höra, att »en stil» benämnes Korpus Antiqua
N:o 6 och en annan Petit Antiqua N:o 5, ehuru båda tillhöra samma typsnitt.
1Den förste medlemmen af denna parisiska tryckarefamilj arbetade omkring 1615.
? De Germaine Miracule. Lipsie 1710.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
