Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms industri. En liten konturteckning af L. A. Ahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fabrikspersonalen bestod det förstnämnda året i åtta fall af ägaren
eller ägarinnan ensam, i nionde fallet fanns det verkligen en
arbetare eller arbeterska. Sådant är efter vårt sätt att se, föga
fa-briksmässigt. Likaså måste det kemiska blekeri med två arbetare
(ägaren och en annan person), som 1848 kunde bokföra ett årligt
tillverkningsvärde af 67 kronor, endast med ett visst vemod
kunnat uppbära sin värdighet af fabrik, när det under de bägge
följande åren såg sitt tillverkningsvärde krympa ihop till 50
kronor eller ungefär hvad en genomsnittsarbetare inom industrien
nu förtjänar på fjorton dagar. Vi hoppas för den »chemiske
blekerifabrikantens» och hans arbetares skull, att han måtte hafva
haft någon mera lönande binäring, ty huru man i midten af det
nyss slutade århundradet skulle kunna betala driftkostnaderna
för fabriken, hyra, onera och lif nära två människor på 50
riksdaler om året, det måste förblifva en olöslig gåta. Den
läder-preparatör, hvars hela årsinkomst af »fabriken» år 1848 uppgick
till 33 kronor, hade åtminstone den glädjen att de följande åren
se den ökas till 100 kr., o’ch han hade dessutom ingen arbetare
att sörja för. Bland kuriosa i denna fabriksförteckning bör ej
heller förbigås rubriken »tobaksplantörer». Deras antal var två,
arbetare inga och årsinkomst sammanlagdt 260 kr. pr år under
alla tre åren. Alltså, om en kogubbe på Ladugårdslandet
kommit på den idén att plantera tobak i sin täppa, så erhöll han
namn, heder och värdighet af fabrikör.
De många fabrikörerna i denna förteckning uppdelas i ej
mindre än 71 olika yrkeskategorier. De mest betydande bland
dessa äro, om man lägger tillverkningsvärdet till grund, de 12
sockerbruken med ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 1,738,137
kr. år 1848, hvilket dock 1850 nedgått med ungefär 130,000
kronor. Därefter komma (dessa uppgifter gälla 1850) 18
sidenfabriker med ett tillverkningsvärde af 968,103 kr., 14
tobaks-fabriker med 585,156 kr., 1 oljeslageri (men ett lejon) med 265,696
kr. tillverkningsvärde, 8 klädesfabriker med 195,448 kr., 6
garf-verier med 182,130 kr. och 10 »mekaniske fabriker» med ett
tillverkningsvärde af 148,260 kronor. Stadens invånareantal var
detta år 91,544 själar.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
