Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En promenad rundt Djurgården, af Albert Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han fick hafva rätt och vi fortsatte öfver Djurgårdsbron.
Han hade från början tagit ledningen, eftersom han var den
talföraste af oss två, och då han för öfrigt var mycket bättre
hemmastadd i omgifningarna än jag, hade jag åtskilliga
upplysningar att hämta af hvad han sade och uppmanade honom blott
att gå på. Jag vill här nedan söka återgifva hans skildring
med så mycket af den ursprungliga lifligheten som möjligt.
* *
*
Hvad säger du alltså om den här profilen, fortsatte han?
Är det ej en vacker linje, som bildas af det skogklädda berget
med Bredablick och Skansens klockstaplar på krönet? Och
partiet där nedanför skämmer ju inte ut profilen, eller huru?
Oskars-terrassens monumentala parti bildar en värdig bakgrund till den
ståtliga entrén, hvilken gudskelof ser ut att bli en af
hufvud-stadens allra vackraste öppna platser. Som gammal stockholmare
kan jag det oaktadt ej annat än beklaga att den gamla
Lejon-slätten förvandlats på detta sätt. Där var litet trångt och
krokigt i dess alleer, men där fanns en hel del stämning, gammal
stämning från den tid, då Stockholm och dess omgifningar
be-sjöngos och beskrefvos med kärleksfull ärlighet, ej blott med
klingande fraser. Utställningen 1897 kom som en stor kvast och
sopade bort alltihop, och nu ha vi det här, som dock är vackert,
det med, ehuru på annat sätt. En del är bättre än hvad som
fanns förut, t. ex. den nya Djurgårdsbron. De fyra gudastoder,
som pryda brons fyra belysningskolonner, ha till mästare — som
du kanske vet — herr Rolf Adlersparre, hvilken åtminstone med
Tors figur vunnit en succés de rire — titta bara på gudens
kolossala akterdel. De andra tre figurerna — hvarför det skall
vara gudar, begriper jag inte — föreställa Heimdal, Freja och
Frigga och tyckas mig icke hafva något specielt utmärkt. Jag
tycker nästan bäst om kolonnerna, som de stå på.
Här, just vid brons landfäste på Djurgårdssidan, låg ända
till 1897 en utvändigt litet konstigt målad byggnad, omgifven af
en trädgård. Vi stockholmare kallade den Pontinska villan efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0471.html
