Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarnes Stockholm, af Gerhard Magnusson - Förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han sin hjälp, då sjukdom lägger sin tnnga hand öfver honom
och hans familj för att krama ut ur hans hem det sista af
kontanter och säljbara husgeråd. Där har han också fått sin
impuls till begär efter vetande, sin kanske första lyftning till ett
bättre och rikare lif. — —
Vintern och våren ha under detta år fört med sig en
ganska stor arbetslöshet i Stockholm, men dock ha våra
fattigvårds-myndigheter uttalat att anmärkningsvärdt få af dessa arbetslösa
anmält sig till åtnjutande af hjälp från fattigvården. Det är
arbetaren som genom sina ibland ganska höga kontingenter själf
skaffar sig ett skydd till svåra dagar, och den uppfostrande
betydelse, som ligger häruti, bör vara all aktning värd.
Det är också med berättigad stolthet, som hvarje för
arbetarnes lifsfrågor verkligt intresserad betraktar och åhör en
arbe-tarekongress’ förhandlingar.
Visserligen finnas där, såsom i alla andra församlingar, en
och annan, hvars insats icke kan betyda så mycket, men
helhetsintrycket blir ändå alltid det, att man stannar i beundran inför
den solidaritetskänsla, den offervillighet, den intensiva arbetslust
för eget och kollegers bästa och den öfvertygelse om det rättas
och sannas seger, som visa sig vid dylika kongresser, då ombud
från olika platser af landet kommit samman för att dryfta
gemensamma lifsfrågor.
Arbetarrörelsen är en hel värld för sig, med en oaflåtlig
verksamhet dagligen och stundligen, med ett kropps- och
själsutsli-tande extra-arbete under timmar, då annars hvila från det
ordinarie arbetet för uppehället skulle bjudas, med bekymmer och
ängslan öfver det stora ansvar och den risk, som ibland faller
på arbetarnes talsmän, hvilka skola föra sina kamraters och
kollegers talan inför arbetsgifvare och andra.
Men arbetarrörelsen måste byggas på uppoffringar och
oegennyttigt arbete, ty det är en fattig klass, som intet har af
öfverflöd och som fordrar, att där en förmåga visar sig, där skall den
också tillgodogöras för arbetareklassens bästa. Ty arbetarne måste
lita på sig själfva i sin kamp för bättre villkor, fullt inseende
hvad redan den store samhällsreformatorn Ferdinand Lasalle i ett tal
om arbetareståndet och vår tid en gång yttrade till sitt auditorium:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
