Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21II
genom byte till svenska kronan och ansågs totalinkomsten av
Brahegodset då kunna uppskattas till 700 daler s:mt årligen.
Även Henrik Gyldenstierne, en tid hövitsman på Bohus, (1574—1592),
har besuttit jordagods i Bohuslän och skrivit sig till Aagaard (Åh i
Forshälla), vilken egendom jämte två gårdar Lyse (Lyse socken), Hundebogård
(Askum), strandplatserna Lysekil och Hunnebostrand m. fl. gårdar av honom
1587 försåldes till kronan för en summa av 6,170 rdl. I 1610 års jordabok
betecknas Aagaard som sätesgård med tre veckodagstjänare.
Den från Månesköldska släkten bekante Isak Maaneskiold skriver sig
till denna gård år 1616 och har tydligen sökt utvidga domänen, enär han
legat i underhandlingar om inköp av Grohed.
Egendomen är i våra dagar uppdelad i flera lotter, som till större delen
innehaves av släkten Zackau i Uddevalla.
I Bohusläns äldre jordaböcker förekommer under benämningen
»Svenskegods» en del gårdar, som innehades av svenska adelsmän, vilka ehuru
bosatta i Sverige, genom arv eller köp blivit jordägare härstädes. De åtnjöto
frihet från alla jordeboksavgifter med undantag av den halva foringen. *)
År 1573 funnos 67**) sådana gårdar men hade vid införlivningen deras
antal minskats till 63.
Så ägde t. ex. den svenske adelsmannen Henrik Maaneskiold Dafinseröd
(i Ucklum), Eilert Evert Banér på Bösserup (i Skåne) såväl Baggehög i
Jörlanda som Pottebacken i Ucklum och den svenske adelsmannen Anders Lache
(Lagi) 101/2 hemman i Sunnerviken, som han sedermera försålde till en Per
Nilsson, vars jordabok är daterad Bråland 1666.
I jordaböckerna för 1659 omnämnas bland frälsegodset en del strögods
i Hjärtum tillhörande riksdrotsen Per Brahe och 11/2 hemman i Forshälla
tillhörigt excellensen Carl Leijonhuvud. Jordaboken för 1662 upptager
strögods tillhörande Lennart Torstenssons sterbhus i Tossene, Askum och Foss
*) Säterierna voro befriade från all såväl ordinarie som extra ordinarie ränta samt,alla
allmänna besvär jämte tionden till såväl kronan som prästerskapet. »Ugedags» eller insockne
frälsehemman åtnjöto likaledes frihet från beskattning och till stor del även från allmänna
besvär. De motsvarade gamla Sveriges rå- och rörshemman, men med den skillnad, att då rå- och
rörs-frihet blott tillkom sådana hemman, som blivit anlagda på säteriets mark inom »rå och
cör», så åtnjöto säteriägare i Bohus län, enligt förmyndarestyrelsens resolution, insocknefrihet
för alla sina hemman, som voro belägna inom samma socken som säteriet och tillhört detsamma
minst 1o år före 1663.
**) På Hisingen lågo 11, på Inland 7, 34 i Sunner- och 15 i Norrviken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
