- Project Runeberg -  Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia /
154

(1925) [MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Morlanda i socknen med samma namn. Släkterna Darre, Baad och Bildt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

noskatte återgingo sålunda: Glimsås, Tönsäng Östergården, Lilla Huseby,
Stora Slätthult, Lunden, Kongsvik, Bua, Svanvik, Lavö, Berg, Lilla Stuveröd
och Ebilsslätt.

Knut Reinhold Bildt var e. o. kanslist i kungl. kansliet, men synes
tämligen snart ha tröttnat på ämbetsmannabanan och återvänt till fädernegården,
där han sedermera levde intill sin år 1750 inträffade död.

När Linnæi lärjunge, Per Kalm, sedermera professor i Åbo, år 1742 besökte
Bohuslän uppsökte han även Knut Bildt, som han betecknar vara en »stark
och käck hushållare». Då det ju kan äga sitt kulturhistoriska intresse, vill jag
ur Kalms arbete citera några av de »hushållsgrepp» han inhämtade av
Morlanda dåvarande ägare. De lämna även en inblick i den tidens lanthushållning.

Av råg, säger han, är 1o kornet det högsta som kan erhållas. Den bliver
bäst på sandjordstorrvall; i lerjord bli visserligen stjälkarna stadiga, men
axen ej matfulla. Kornet torkas bäst genom att träda kärvarna, bundna
omedelbart efter slåttern, på störar, där de kunna sitta 6 eller flera veckor
utan att skadas av väta.

Gödseln anser han bör köras ut på hösten och ej som nu sker på våren,
enär tistel gärna växer i den nyutbredda gödseln. Tång anser han mindre
lämplig som gödningsmedel, enär den långsamt förmultnar.

Mera egendomliga äro hans huskurer för boskap. »Maskar i livet hos får»
botar han med ättika och aska; mot iglar i levern hos samma husdjur tar han
en av iglar skadad lever, torkar i ugnen, pulvriserar och ger fåren i vatten.
Förstoppad boskap erhåller tran, och som skydd mot bromsar och styng
ingnidas kalvarnas ryggar med sältran. ;

Som prov på den tidens vidskepelse kan anföras det botemedel han anger
för boskapens förtrollande. Av elakhet brukade illasinnade för att boskapen
skulle vantrivas »skära ett litet stycke av kons rumpa eller litet av örat».
Som en »souverain» bot föregives, att man skär en liten bit av det ställe, som
förut blivit avskuret, och kastar samma bit i ugnen.28

Att okunnighet och vidskepelse i dessa tider även dvaldes bland de s. k.
högre stånden, därom bär prosten Oedmans ungefär samtidigt publicerade
Chorographia Bahusiensis ett beklämmande vittnesbörd.

I sitt äktenskap med Juliana Schmoll,27 dotter till översten och
kommendanten i Göteborg Barthold Otto Schmoll, hade Knut Reinhold Bildt vid sin
år 1750 inträffade död trenne döttrar samt sonen Carl Gustaf Bildt, som blev
hovjunkare och 1764 avled på Torebo. Av Knut Reinhold Bildts båda
bröder skrev sig Carl Bildt till Kåröd, under det den andra brodern Daniel
Henrik (född 1709, död 27/5 1791) skrev sig till Morlanda och Allmag. Han
synes uteslutande ha ägnat sig åt lantbruk och avled även på fädernegården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free