Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Ström och Röstorp i Hjärtums och Västerlanda socknar. Släkten Dalpiil m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
beskaffenhet: mager lermyllejord. Höet beräknas till 53 palmar (kubikfamnj).
Dock förmäler fogden att från den del av Röstorp, som tillhör Linnardt
Dahlpüil samt från 1/2 mtl Röd hitkörts från vardera 6 palmar. Mulbete finnes i
utmarkerna på Torpe fjäll, samfällt med grannarna.
Övriga nyttigheter äro en liten ko- och en kalvhage, laxfiske i Göta älv,
3 sågkvarnar i årlig drift, vartill höra tre sågskärare med var sin kåltäppa.
Skog, bestående av gran, fur och något enar, användbart till gärdsel och
bränsle och möjligen något till bygge. Gården synes göra skäl att införas till 3
mantalx). Enligt en uppgift från Ström 1691 skördades där detta år: 21 travar
vete, 116 travar råg, 334 travar korn, 22 travar havre samt 580 stackar hö.
Aschebergs dotter, Eleonora Elisabeth, (f. 1663, 11737) gifte sig med David
Makeléer, baron Makeléer, som efter hand blev överste vid
garnisonsregementet, landshövding för Älvsborgslän 1693 och friherre 1698. Han bevistade med
tapperhet kriget i Skåne och säges det om honom, att han med kunskap,
rättrådighet och nit förvaltat sitt landshövdingeämbete i femton år. Vid
uppdelningen av det Aschebergska arvet föll Ström på Eleonora Elisabeths lott.
Efter mannens död kvarbodde änkan på Ström och fick efter gamle major
Henric Dahlepil ärva den sista återstoden av den forna sätesgården Röstorp.
Från henne övergår egendomen till sonen Rutger, som skriver sig till Ström och
Redstorp (Röstorp). Han var född 1688, blev kapten och sedermera major
(1737) vid Bohusläns dragoner och erhöll överstes avsked.
I Karl XII:s krig deltog han bl. a. vid Holovzin, där han, skjuten genom
bröstet, måste släppa standaret ur händerna. Fången vid Poltava fördes han
till Tobolsk och återkom ej till fäderneslandet förrän efter fredsslutet. Han
dog 1748.
I sin chorographia beskriver Oedman Ströms utseende m. m. på sin tid
(1746).
»Tillförne stod herrebyggningen nära ladugården, men salig riksrådet lät riva ner den
gamla byggningen och flytta herrehusen, efter egen utritning den 3 julii 1685, ut till lunden på en
bergskulle, varest densamma väl uppbygd med sina flyglar synes lång väg såsom ett litet Palais,
kunnandes man stå i fönstret och se icke allenast de under herregården bredvid strömmen
uppbyggde 5 gångande sågar, som skära mäst hela året en stor myckenhet plankor och bräder av
master och block, utan även (se) alla fartyg, särskilt järnbåtar, huru de gå upp och utföre
genom den vid Edet tvärs över anlagda dyrbara slussen, som är belägen i branta bergsklippan,
över vilken man aldrig kunnat tro, (att) mot en så stark ström (man skulle) få den minsta
båt uppför än mindre sktitos och andra fartyg. Hon har alltså, denna goda fru grevinna Asche-
5℔. 8. 5[ [ dagar i herregård med trädgård och lundar haft ett jordiskt paradis,
1. 5; S 5 § varest han var lendshövding vid 5
, ärd och from herre. Jämte denna sköna och väl
belägna herrgård Ström, ägde ock högbemälta fru grevinna ett annat säteri Rödstorp, beläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
