Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Josef ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Kanans land och begrafva honom på
den begrafningsplats, hvilken Abraham hade
köpt af Hets barn, 1 Mos. 33: 18, 19; 47:
29; 48: 21, 22; 49: 22—26; Joh. 4: 1—7.
Och Mose uttalade följande välsignelse
öfver Josef (eller öfver dennes stam):
Välsignadt af Herren vare hans land med riklig
dagg från himmelen och med djupa vatten,
som därinunder ligga, och med riklig skörd
af solens alster och med riklig skörd af
månadernas frukter och med det bästa
urtidsbergen hafva att gifva och med riklig skörd
ifrån de gamla kullarna och med riklig skörd
af allt, som på jorden är, och med hans nåd,
som bodde i törnbusken! Måtte allt detta
komma öfver Josefs hufvud och öfver
broderfurstens hjässa! Den förstfödde af hans
tjurar, ära vare honom! Hans horn vare
starka som buffelns. Med dem stånge han
alla folk, så långt jordens gränser nä, med
Efraims tallösa skaror och med Manasses
tusental! 5 Mos. 33: 13—17.
När Jakob hade uttalat välsignelsen öfver
Josef och öfver dennes bröder, dog han, då
han hade varit i Egypten i sjutton år. Och
Josef sörjde sin fader, och då sorgedagarne
hade ända, drog han åstad med hela sin
faders hus och med ett stort följe egyptier till
Kanans land; och där begrofvo de honom i
grottan på den åker, hvilken Abraham hade
köpt till sitt eget grafställe, såsom Josef
hade svurit sin fader.
Sedan Josef hade begrafvit sin fader, for
han tillbaka till Egypten. Men Josefs bröder
fruktade, att han skulle komma att hata dem,
sedan deras fader var död. Och de gingo till
Josef och föllo ned för hans ansikte och bådo
honom innerligt, att han måtte förlåta dem
deras stora missgärningar emot honom. Och
Josef grät och sade, att de icke skulle frukta
sig, ty han ville försörja både dem och deras
barn. Och han tröstade dem och talade
vänligen till dem. Och Josef och hela hans
faders hus stannade kvar i Egypten, 1 Mos.
49: 33; 50: 1—22; Apg. 7: 16. Och Josef
tog en ed af Israels söner, att då Gud en
gång komme att förlossa dem ur Egypten,
skulle de föra hans ben med sig därifrån.
Och till följd däraf räknas han i
Ebreer-brefvet till dem, hvilka hafva handlat i tro.
Josef dog, då han var etthundra tio år
gammal, således åttio år efter sedan Farao
hade satt honom till styresman öfver
Egypten. Och de balsamerade honom, och han
lades uti en kista i Egypten. Och då
Israels barn drogo ut ur Egypten, tog Mose
Josefs ben med sig, såsom denne hade be-
fallt. Och då de hade kommit in i Kanans
land, begrofvo de hans ben på det
förutnämnda åkerstycke, som Jakob gaf åt Josef
utöfver hvad dennes bröder fingo, 1 Mos.
50: 22—26; 2 Mos. 1: 6; 13: 19; Jos. 24: 32.
Så länge Josef lefde och en tid därefter,
befunno sig israeliterna väl i Egypten, men
sedan uppkom en ny konung, (konungaätt,
Fjellstedt), som icke hade känt Josef, och
denne gjorde Israels folk till trälar, och de
behandlades hårdt intill den dag, då
Herren befriade dem, 2 Mos. 1: 7—22; Apg. 7:
17—19. Afkomlingarne af Josef kallas
äfven med namnet Josef, och Josefs barn,
Josefs ätt, Josefs hus o. s. v., 4 Mos. 1: 10,
32; 26: 37; 36: 1—5; Jos. 14: 4; 16: 1, 4;
17: 14, 16, 17; 18: 5, 11; 24: 32; Dom. 1:
22, 23, 35; 2 Sam. 19: 20; 1 Kon. 11: 28;
1 Krön. 7: 29; Ps. 77: 16; 80: 2; 81: 6; Hes.
37: 16, 19; 47: 13; Ob. 18.
På berget Gerissim skulle Josefs stam jämte
fem andra stammar stå och välsigna Israel,
sedan de hade gått öfver Jordan, 5 Mos. 27:
12. Af Josefs stam skola tolftusen Guds
tjänare (utom de tolf tusen af Manasses stam)
tecknas, innan jox-den eller träden eller
hafvet skola skadas på Herrens dag, Uppb. 7: 8.
När Israel åter får sitt land igen och när
de få Jerusalem uppbyggdt, skall där vara
en port på östra sidan af staden, som skall
kallas Josefs port, Hes. 48: 32. Namnet
betyder : Den som tilltager och formeras (Stora
kyrkobibeln); han skall föröka, Gud gifver
ännu fler (Fjellstedt); en förökelse (Josefus);
skaffare (Kongl. Bibelkommissionen).
Josef 2. En man af Isaskars stam,
hvilkens son Jigeal (Jigeal 1) tillika med elfva
andra utsändes af Mose att kunskapa i
Kanans land, 4 Mos. 13: 8.
Josef 3. Sångföreståndaren Asafs andre
son (Asaf 2), hvilken jämte andra af David
och hans härhöfvitsmän afskildes att som
sångare och musikant tjänstgöra vid Israels
gudstjänst under Asafs ledning. Vid
lott-kastning om tjänstgöringen utkom den första
lotten för honom, 1 Krön. 25: 2, 9.
Josef 4. En israelit i Esras tid, en bland
dem som från fångenskapen hade hemfört
utländska kvinnor, Esra 10: 42.
Josef 5. En präst i Israel i prästen
Jo-jakims dagar, hufvudman för Sebanjas
fadershus, Neh. 12: 15.
Josef 6. En man af Judas stam och af
Davids afkomlingar efter dennes son Salomo.
Den siste som nämnes i Jesu släktled af
Matteus. Ty han var Marias, Jesu moders,
man (Maria 1). När ban märkte, att Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
