Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den som nu, mer än tjugo år efteråt, läser detta
av berättigad stolthet burna yttrande, kan
näppeligen ana, vilken värld av försakelser och lidanden,
som låg dold bakom detta utåt så käcka uppträdande.
Danielsson har en gång sedermera lyft en flik av
slöjan och berättat om de många hinder, som han
och Palm gemensamt krånglat sig över, och huru
de ”mer än en gång genom djärva tricks eller
förtvivlade ansträngningar räddade tidningen från att
stupa”. Men varken han eller Palm har någonsin
invigt offentligheten i den levnadskonst, som de
båda redaktörerna utövade, när de bodde
tillsammans på en vindskupa i Hammarbygatan, och
Danielsson skrev sina första flammande ledare i den
Palmska barnkammaren. Det var bistra tider, men
framåt gick det, och i känslan av att ha funnit sitt
rätta verksamhetsfält utvecklade Danielsson en
energi, som rätt mycket närmade sig det heroiska.
Men när tidningens högsta ledning sommaren 1887
anförtroddes åt Hjalmar Branting, som redan
innan ”Socialdemokraten” startades sökt skapa ett
organ för den svenska socialismen i det mera
privata tidningsföretaget ”Tiden”, och som efter
fredsslutet mellan den socialrevolutionära
”Socialdemokratiska föreningen” och det för parlamentarisk
aktion arbetande ”Socialdemokratiska samfundet”
(i aug. 1886) blivit ordinarie medarbetare i
”Socialdemokraten”, ansåg Danielsson det lämpligast att
söka sig ett nytt verksamhetsfält. Angående de
förhållanden och förvecklingar, som närmast voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
