Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle till ”Väktaren”. Bilaga 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristus som en blott idealmänniska. Det hjälper förf. icke
att han säger, att hans utrymme icke tillåtit honom att upptaga
allt, ty hufvudbevisen, som anföras i alla kompendier,
hade det dock varit hans ovillkorliga skyldighet att upptaga.
I annat fall är hans sätt att gå till väga icke utmärkt för den
samvetsgrannhet i framställningen af bibelns lära som han
utlofvat.
Vi hafva redan anmärkt, att bibelns lära om att alla
människor utan ett enda undantag äro syndare (Rom. 3: 10-12)
alldeles strider mot hr R:s påstående att människan Kristus
var syndfri. Aposteln Johannes’ utsago, att Kristus var det
eviga lifvet (1 Joh. 5: 11), kan ej heller förenas med tanken på
att han var en blott människa. Omöjligen kan om en blott
människa sägas att i honom bor all
gudomens fullhet (### ## #######, Kol. 2: 9). All
gudomens fullhet är ovillkorligen detsamma som Gud.
Såsom ett bevis för sina påståenden anförer förf. hälsningsorden
i första kap. af Uppb.-boken, förmenande, att Johannes däri
skiljer mellan Gud, »honom som är, som var» etc.
-och »Jesus Kristus det trogna vittnet ... den oss älskat hafver
och rentvagit oss af våra synder med sitt blod» etc.; samt
orden i 5 kap. 9 v., att Kristus »är slaktad och har köpt oss
Gudi med sitt blod». Men i sin ifver att använda dessa ord
såsom stöd för sig själf under sina vådliga irrfärder, ser förf.
icke, att dessa ord i stället innehålla dräpande vapen emot honom
själf. Bibeln säger nämligen på ett annat ställe (Ps. 49:
5-9): »En broder kan dock ingen förlösa, eller Gudi någon
försona: Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han
måste låta det bestå evinnerligen». En blott människa kunde
således icke utföra försoningsverket. En blott människa kan
vidare icke säga om sig själf, att hon är uppståndelsen och
lifvet. (Joh. 11: 25.) En blott människa har icke »makt att
låta sitt lif och taga det igen». En blott människa kan icke
säga, att åt henne blifvit gifven all makt i himmelen och på
jorden. (Matt. 28: 18.) En sådan människa vore förryckt.
En blott människa kan icke skapa världsalltet, såsom det dock
uttryckligen heter, att genom Kristus äro »all ting skapade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
