Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= 351 —
staden ut i Lauvenselfven. Det har en med Eaiven:-
elfven liklöpande längd-utsräckning af ungefär tven=
ne mil och en bredd af. ungefär tvenne. I öster
faller det ganska brant ned emot Kongsbergs dal,
4 narr och söder mera sluttande mot sidudalarne, i
hvilka de förenämda , begge små floderna falla uti
hufvud-dalens flod. I vester fortsätter det med ’en
bergslätt (öfver hvilken Jons-knuden thronar), som
först bakom denna berg-gestalt åter sänker 2
mot vestern. I parrallel sträckning med sin" läng
har detta berg på hälften af sin Höjd en hufvud-
afsättning, som ger berget på vestra sidan ett ter-
rassformigt utseende. ’ Den lägre terrassen har
namnaf underberget, den öfre af öfverberget
Också utom gränsen af detta berg, som är alldeles
genomflätadt af malmstreck, förekommå malmgångar
kk många punkter i bergstrakten omkring. Kongs-
erg; likväl mycket oftare och, mera rika på den
vestra än: på ;den östra sidan af örnen; fUlne, |
Ibland de mälmarter, som utmärka Konesbergs
ädla gångar och hafva gjort dem så gifvande,; in-
taga gediget silfver och glansmalm det första rum-
met. Hvem känner icke de: märkvärdiga, stickade,
tand-, tråd-; bår, träd-, ört- och moss-formiga ger —
stalter, med hvilka SKONESNETRS malmprof pryda al-..
la "länders imineralie-samlingar? Men iman måste haf-
va sett samlingarne i Köpenhamn och Kongsberg, 1,
synnerhet de, som , tillhöra bergverks-seminarium
derstådes . samt öfverbergmästaren BrRönsrcHs fru,
för att äfven beundra de krystalliska former, i
hvilka silfret danades i Kongsbergs malmgångar.
. Dessa figurer hafva väl ändå aldrig hört töäl det
- sällsynta på stället. Nu förekommer icke silfret
en gång uti" de: så "kallade bärmande: bilder, utan:
gemenligen endast insprängdt och; kringspridt uti
rmalmgången. I de fordna, /rikare tider hade’man.
några gånger funnit ofantliga massor af det amor-
hiska silfret. Så t. ex. träffade man "år 12628 uti
grufvan Guds Välsignelse en massa rent silfver, som
vägde, 135 marker, och år 1630 ett dylikt, stycke af
2043 marker, som värderades till 3,272 daler. I er an-
nan grufva, kallad, Nye Forhaabning fana man år
I 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
