Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och böjde jag mig bara neder
Att jemka mina svullna leder
Hans kaller det på spetsen dref.
Jag skrek — det hördes icke vida
Och dock han vräkte sig på sida,
Spratt till vid första ljud och sprang
Som for en plötslig valdthornsklang.
Det kändes huru blodet flutit
På snörena, hvarmed man knutit,
Och törsten på min tunga brann
Så het som knappast elden kan.
12.
»Yi nådde skogen nu, den vida,
Jag såg ej gräns på någon sida
Men gamla träd af jätteform,
Som kunde trotsa hvarje storm
Som från Sibériens öcknar tjuter
Och skogarna framför sig skjuter.
De voro få, men hade snår
Emellan sig och låga buskar
I grönt, som knoppas hvarje vår,
Men faller af när hösten ruskar
Och der det sedan ligger strödt
Ar fargadt af ett liflöst rödt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
