Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE PERIODEN. 1870 1900.
Den period, som sträcker sig »Iver århundradets sista trettio år, liar varit särskildt
gynnsam för konstens utveckling. Den är af helt naturliga skäl sammanfattningen af alla
de föregående skedenas sträfvanden. Men de nya händelser, för hvilka landet hlef
skådeplats, utöfvade också sitt inflytande på sinnena. Tankens olika uttrycksformer hlefvo
starkt berörda däraf, och liksom litteraturen och den dramatiska konsten undergick
målarkonsten en våldsam påverkan.
Årtalet 1870 är i själfva verket högst betydelsefullt. Det betecknar en sönderslitande
katastrof, men del utgör också begynnelsen till en ny lid af demokratisk frihet och sociala
framsteg. De allvarliga lärdomar, som voro ett resultat af dessa kritiska dagar, buro
genast sina frukter. Ett intensivt lif rådde öfveralll på alla områden af nationell
verksamhet; del var mer än ett uppvaknande, del var en uppståndelse.
Den franska konsten hade genast rest sig igen med ytterlig energi; Salongen började
genast åter sin jämna gång, och 1878 på världsutställningen i Wien betygade den högt
sin lifskrafl genom all intaga första platsen bland alla medtäflarna. De mästare, som
framträdt under de förra skedena, voro nu i hela sin talangs triumferande mognad;
nykomna döko upp och ökade dessa ärekrönla skaror. Öfveralll, inom de traditionstrogna
kretsarna liksom hland de fria grupperna, rådde samma glödande ifver.
På den franska målarkonstens traditionella väg vandrade en ny generation i de före
gåendes spår: konstnärer med smidig och mångsidig talang, som rörde alla inspirationens
strängar och iakttogo, allt under det de sökte ge dem nytt lif, de liäfdvunna lagarna för
historiemålningen, porträttet och del nakna. De äldsta voro Jules Lefebvre och Tony
Roberl-Fleurv.
Född i Tournon (Seine-et-Marne) den 10 mars 1880 af enkla föräldrar började Jules
Lefebvre studera teckning i sin födelsestad och kom till Paris vid sexton års ålder med
rekommendationsbref från biskopen i Amiens till Paul tiuérin, som å sin sida skickade
honom lil 1 Leon Cogniel. Denne upptog honom i sin ateljé. I flera år lefde han på ett
litel underhåll från staden Amiens, tältade fyra gånger om Rompriset, lick andra priset
1859 och slutligen stora priset 1861. Hans första Salongstalla är af 1861. Från Rom
skickade han en grupp, Nymf och Bacchus, som utställdes på Salongen 1866 och
förvärf-vades af staten för Luxembourg-muséet, där den hängde länge, innan den tilldelades
museet i Lyon. Denna intagande komposition i antik smak och sedd med
renässans-mästarnas ögon har hlifvil reproducerad i tapisseri vid statens gobelinfabrik. J. Lefebvre
intog för ö fri g L snart en plats jämte Henner, Cabanel, Delaunay och Raudry genom sina
enstaka figurer eller grupper af nakna kvinnor, och bidrog genom sina aktstudier, fulländade
och nobla i teckningen, lill bevarandet af denna för franska skolan särskildt kära genre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
