Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älska intima skildringar nr lifvet lack vare nägra kopparstick efter Teniers, som han lätt
låna i sin barndom, som han roade sig att kopiera och hvari han, efter hvad han sade,
lärt sig »rätta sättet alt se naturen». Son till en murare, som satte honom i lära hos
landskapsmålaren Constantin, arbetade han först som yrkesmålare i arsenalen i Toulon.
Då han sedan kom tillhaka till Aix, knöt han en förtrolig vänskap med grefve de Forbin,
som längre fram blef direktör för statens museer. Han följde med denne till Paris, och
tack vare hans förord kom han in på Davids ateljé. Mästaren afrådde ej Granet från den
bana han redan vall. Tvärtom, och han uppskattade särskildt hans klärobskvr och hans
färg. År 1802 reste han till Rom och stannade där i sjutton år, eftersom han ej kom
tillbaka till Paris förrän 1819. De taflor han utförde ur det måleriska italienska folklifvet
gjorde mycken lycka och blef uppslaget till den smak för romerska bondeskildringar, som
Lropold Robert: Återkomsten från pilgrimsfärden till Madonna del Arco. (Paris, Louvre.)
lefde så länge kvar inom den franska skolan. Granet återvände Ilera gånger till Rom, ty
han kunde ej frigöra sig från den eviga stadens trollmakt. Efter revolutionen 1848 drog
sig Granet tillbaka till Aix ocb där dog han och testamenterade sin födelsestad sin
förmögenhet och sina taflor.
Det är just denna samling, som äger Interiör från ett barnhem, hvars lugna
klärobskyr och fridfulla stämning komma en att länka på Pieter de Hooghes bästa
arbeten.
Dekorerad 1819, riddare af Saint-Michelorden, konservator vid Louvres tafvelgalleri
182(1 ocb medlem af Institutet 1830, har Granet utöfvat ett verkligt inflytande på sin tid
såväl i den egentliga genren som i den historiska genren och »interiörmålningen , som
sedan blef målningen af det moderna lifvet. 1 dessa tre fack var han en föregångare till
Robert Fleury, Meissonier och Bouvin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
