Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beppo skrefs i Venedig (i Oktober 1817), midt i den
bullrande lefnadsyra, den sinnlighetens hvirfvel, som Byron
kastade sig in i, efter skilsmessan med lady Byron och den
sårande behandling han före sin andra afresa från England
varit underkastad. Likasom Faust sökte han i sinnligheten sin
tillfredsställelse, så mycket hellre som hans Don-Juans-natur
dertill lockade. Det poetiska återgifvandet af sina venetianska
erfarenheter började han i »Beppo». Härtill kom hans studium
af den italienska literaturen, särskilt af Pulci och Berni,
hvilken sednare företrädesvis tjenade honom till förebild. —
Uppränningen är naturlig, men eger dock det interesse af en
invecklad anläggning, som är alldeles oumbärlig, såframt ej
humorns afsigtslösa kramsprång och tankeförbindelsernas
godtycklighet skola rentaf undangömma historiens tråd och
förqväfva det egentliga ämnet. Och är nu först uppränningen,
såsom det underordnade men dock till grund liggande, gifven,
så blir naturligtvis humorns rikedom, nyckens lek och
inbillningskraftens oändliga finhet det väsentliga. Men detta är
också just »Beppos» största förtjenst. I en sprittande
lustighet, som stundom genomdallras af en djup ton, hvaremellan
kaustikens bitterhet afbryter den öfriga sorglöshetens »laisser-aller»;
— i en hvirflande karneval, hvars enstaka toner af
allvar erinra om »bella Italia», denna melankoliska arlekin,
som slår sig med bjellran på sitt sönderslitna hröst, detta
motsatsernas land, hvars ruiner likasom dess folklif utvändigt
äro vilda och friska, men invändigt grå och anlupna; i en
sådan humorns trollspegel, som också symboliskt uttrycker den
Byronska diktningen, hypokondriens lyrism, — tumla sig
lustiga gestalter, hvilkas hela innehåll är sinnlighet och älskog.
Qvinnor, sköna som landet och varma som den italienska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
