Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerfelt, Greta, Mina minnen av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:?07
kyrkomän, biskop Gummerus från Finland samt vår
lilla delegation och kyrkoherde Valdus Bengtson, som på
eget initiativ strax före oss gjort samma resa som vi.
Häftigt bröto sig ofta meningarna under
konferensdagarnas överläggningar. Det var brännbara ämnen, som
förelågo till diskussion. Versailles-fredens järnhand
hade slagit blödande sår i fosterländska hjärtan,
situationen tedde sig helt annorlunda sedd ur den ena eller
andra politiska synvinkeln. överlägsen diplomatisk
skicklighet fordrades för att leda förhandlingar som
dessa. Ej minst den sista dagens eftermiddag kommo
känslornas bitterhet till uttryck, och svårigheten att
finna en förlikningens brygga mellan de skilda
synpunkterna tycktes oövervinnelig. Med bävan tänkte säkert
mer än en på den av ärkebiskopen såsom mötets
avslutning utsatta nattvardsgången i domkyrkan
omedelbart intill domkapitelhuset, där förhandlingarna fördes.
Aldrig ville diskussionen ta slut — ingen stund blev
övrig till inre samling och glömska av stridens hetta,
innan deltagarna kallades till nattvardsfirandet. Hur
skulle detta kunna gå?
Och dock, ingen nattvardsgång har gjort ett djupare
intryck på mig än denna. Mörkt låg hela det väldiga
templet, endast altaret strålade i ljus, halvdunkel fyllde
de närmaste valven. Framför högaltaret stod den
åldrade, vördnadsvärde biskop Gottfrid Billing, och
bredvid honom hans son biskopen i Västerås. Högtidligt
skredo de utför trappstegen fram mot altarskranket,
bärande sakramentshåvorna. Deltagarna voro för
många att samtidigt knäböja vid altarrunden. I
halvskymningen stodo de väntande kvar såsom en
skyddande vakt. Men ännu dröjde de båda ledarna för de två
mest stridbara polska kyrkosamfunden — då gick
ärkebiskopen fram först till den ene, så till den andre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
