Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Blanche och representationsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGITATIONEN VÄXEE.
381
icke nog härmed; reformvännerna i stånden sammanträdde
och öfverlade om de åtgärder, som kräfdes. Frågan, som
gälde att söka framtvinga en reform, utvecklades af Blanche
och riksdagsmannen Uhr. Derefter blef en stor så kallad
»centralkomité» väld, hvilken, med talrika filialer i landsorten,
skulle hafva sitt högqvarter i Stockholm och agitera dels
genom anskaffande af namn på petitionslistor, dels genom
utgifvande af småskrifter i ämnet. Penningar skulle insamlas
och programmet lydde: tvåkammarsystem, samfälda val,
ståndens och ståndsrepresentationens upphäfvande. Komitén
utgjordes af tio ledamöter: friherre H. Hamilton, Björck,
L. J. Hierta, Tersmeden, Blanche, G. Cederschiöld, Lovén,
Johan Pehrsson, Anders Gudmundsson och Almqvist från
Norrbotten. Äfven filialerna bildades inom kort, och i slutet
af december 1860 egde man mer än fjorton hundra listor
kringspridda öfverallt i Sverige, i städerna och på landsbygden.
Nu blef det verkligen hvad man kallar luft i luckan.
Pressen agiterade för »nationens lifsfråga». Än hette det,
att stånden voro »medeltida feodalinrättningar». An liknades
svenskarne, jemförda med norrmännen, vid »aktieegarne
i gamla Yngve Frej bredvid intressenterna i ångfartyget
Aros». Än gälde det vårt »trassliga och lappade
fyr-kammarsystem». * Än yrkade man öppet på en våldsammare
omstörtning. Så till exempel hette det i Norrköpings
Tidningar: »Skall den svenska nationen vänta att erhålla en
helgjuten representationsförändring till dess alla de
aristokratiska fördelningarna blifva ense om ett förslag, som i
samma grad som den nuvarande riksdagsordningen ser deras
intressen till godo, så får den vänta in saeculis saeculonim, i
fall ej någon yttre påstötning à la 1848 — och en sådan
kan vara närmare för dörren, än man i allmänhet tyckes
föreställa sig —- tvingar svenska nationen att blifva ett enda
folk, för att ej falla i spillror.»
Det konservativa Allehanda uttryckte sitt misshag.
Hvarför? säger Blanche i ett genmäle i sin tidning. Är det då
så himmelsskriande, hvad man nu begär? Har man icke i
femtio år sträfvat efter att nå det? Och hafva ej nästan
* Se Göteborgsposten, Hallandsposten, Sölvesborgsposten,
Vestmanlands läns tidning, Dalpilen m. fl. för 1860. På nyåret 1861
uppmanade Göteborgs Handelstidning framstående män af adeln och
presterskapet att utfärda cirkulär till ståndsbröderna med begäran,
att dessa skulle afsäga sig sin sjelfskrifna representationsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
