Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Folktribunen och diktaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RADIKALISM.
297
finnas nog, utan att man särskildt behöfver amma upp dem
med statsbidrag.» *
Denna något öfverdrifna och hetsiga rabulism följer
honom på riksdagen, der han nu får en plats. Äfven der
kan han icke fördraga kungligheten; äfven der angriper
han regeringen och hofvet; äfven der anlägger han en viss
röd färg. Ståndet skulle aflåta en underdånig skrifvelse med
anledning af konungaparets kröning i Norge. Blanche vill,
att skrifvelsen icke skall vara högtrafvande, icke skall slå
omkring sig med grannlåter och fraser, ty, säger han, »i
dessa tider är det ganska kinkigt att skrifva lofq vaden öfver
furstliga personer, vare sig på vers eller prosa. De strida
alltför mycket mot tidens anda.»**
Kröningsceremonien kan han icke fördraga. Kröningen
är ett arf »från katolicismens mörkaste tider», något som
skulle bort, derför att det är utdömdt, ty »det ligger just i
karakteren af all fortskridande bildning att företrädesvis
skilja sig från sådana seder, som endast hafva sin grund i
en förgången tids okunnighet och mörker.»***
Riksmarskalken anser han som en grant utstyrd pajas,
men att på ranglistan gifva honom en plats vid sidan af
statsministrarne, öfver alla statsråden, det kan han icke se
utan en skarp anmärkning: »Han har många gånger beredt
mig stort nöje, i synnerhet i min barndom. Saknar jag
något nu, så är det några persedlar, hörande till toaletten.
På rikssalen är hans plats, — — och der är hans makt
ganska stor. — — I rikssalen må han stå qvar, men i
rådsalen vill jag icke ens se skuggan af hans plymager.
—■ — Hans brokiga drägt bör icke sticka fram mellan så
allvarliga och betydelsefulla personer, som ledamöterna i en
regering.» †
Icke heller statsråden vinna hans sympati. En och
annan önskade, att konseljen skulle ökas, men — säger
Blanche — hvad skulle det tjena till? Äro då herrar
statsråd öfveransträngda? Nej! Tvärtom åldras de mycket svagt
* Illustrerad Tidning 18571 44*
** Borgarst. prot. 11 juli 1860.
*** Borgarst. prot. 12 november 1859 och Illustrerad Tidning
1860, N.o 19.
† Andra kammarens prot. 21 mars 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
