Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En resa i Sverige, en brunnsdrickning i »Aganippen» och en silhuett af Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 EN BBSA I SVEBIGK.
annons om skaparens ära; ingen Svenska Minerva trälar här
i vingården för det mycket godas (konservatismens) sak, men
väl idoghetens Minerva i hyddan, på ängarne och fälten för
det sanna goda: välståndet och förnöjsamheten; och när solen
lutar sina rosenkinder mot skogens guldvirkade
örongåtts-kudde och drager öfver sitt hufvud de ljusa skyars bleknande
primalärft, utbreder ej något Aftonblad sina fyrskäftade
blag-garnslakan öfver den nedgående upplysningens ögonlock.»
Först reser han till Arboga på ett ångfartyg, Vikingen.
Derefter till Nora »vid hammarslag och fågelsång, i skyar
af landsvägsdam, — — — med glädjens rus i min själ!»
Der tager han ett bad i samma kar som Venus och gracerna,
d. v. s. ett halft dussin unga »sköna qvinliga varelser». Så
reser han till Persberg genom bergslagen och till Filipstad,
gästar hos en herr Bruse, brukspatron på Yngshyttan, tycker
att Filipstad är den tråkigaste af småstäder, och råkar under
predikan i en politisk diskussion med en döf skolmästare,
»som berömde sig af att kunna Aftonbladet nästan utantill».
I Karlstad inträffar han midt under Persmässan och ser
Delands trupp spela Preciösa på teatern »med ett kapell af
omkring tolf musikanter, af hvilka hälften med
stråkinstrument utan tvifvel skulle hafva spelat bra, om ej den andra
hälften med blåsinstrument hade förderfvat saken, och med
en kör, som icke heller skulle hafva gått så illa, så framt
ej den, som borde sjunga sopranstämman, varit af opasslighet
hindrad från att för dennà afton i kören deltaga.»
Marknadsbalen på stadshuset egnar han ett besök. Der
ser han tjugutvå par svänga omkring i salen »i akt och
mening att fabricera en vals». Han träffar lektor Söderberg,
utgifvare af platstidningen, och finner honom ej fullt så
servil, som han tänkt sig. »Han hatar Aftonbladet, och om
detta är en synd, då äro i sanning de syndare mångtaliga.»
Han äter middag hos postmästaren Flach och prisar bordet;
han tittar litet på marknaden, domkyrkan och gymnasium
och ser en bit af ryggen på biskop Agardh, som reste bort.
Från Karlstad beger han sig öfver Venern till Göteborg,
en stad, som förtrollar honom tack vare sin prydlighet.
Göteborg — säger han — är »en typ för vackra städer»
och öfverträffar Stockholm i arkitektoniskt hänseende. Äfven
dess kommunalväsen lofordar han varmt. Det enda, han
saknar, är konstsinne och musik. Göteborgaren är för
praktisk att fylla sin tid med sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
