Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Ur tidens krönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
UR TIDENS KRÖNIKA.
värdiga triumftåg genom gatorna och afresa vidlyftigt omtalas
i sitt skadespel Läkaren, dels i några kupletter, dels i en
dialog.
Kummellund i Rika morbror återkommer till ämnet och
ger äfven en släng åt pastor Scott, då han yttrar: »Jag tror
Hin håle har fått makt med folket nu för tiden. Ena året
sjunga de psalmer och tjuta från morgon till qväll, andra
året dansa de som hottentotter. Pastor Scott och M:lle
Taglioni ha förstört vårt arma land.»
En annan af de tilldragelser, som upprörde tiden, var
åtalet mot en bok, kallad Strauss och evangelierna. Hierta,
som utgifvit den, blef emellertid frikänd, hvilket icke
hindrade att en storm uppväxte. Boken, som icke var en direkt
öfversättning af Strauss’ epokgörande verk Jesu lif, utan en
försvenskning af Strauss-kompilationen »Strauss und die
Evan-gelien oder das Leben Jesu von Dr. Strauss, für denkende
Leser äller Stände bearbeitet von einem evangelischen
Theo-logen», egde i och för sig knappt någon betydelse. Man
kallade den sedermera »pigboken» och dylikt.
Öfversättningen var nämligen både underhaltig och oriktig; men genom
denna ringa och värdelösa produkt blef likväl en del af
Strauss’ omstörtande idéer känd äfven i Sverige och ämne
för diskussion. Menniskorna nödsakades att deltaga i
kampen, att tänka öfver frågan, att fälla ett eget domslut. Kort
sagdt, åtalet blef en god puff för boken. Det högkyrkliga
partiet, som kallade Strauss kättare, använde sitt organ,
Svenska Biet, till trumpet. Motpartens basun blef den fria
oppositionspressen.
Ett af de värdefullaste inläggen i striden gjordes af
Frejas F, d. v. s. af Snellman.* Redan under april 1841
skref han i ett resebref — han vistades då i Tyskland -—
åtskilligt om Strauss, hans arbeten och åsigter. Då vågade
han tala om »våra sömniga teologer», hvilka ej hade reda
på Dr. Strauss och hans böcker. Ja, han vågade mer —
han bad dem läsa kättaren. Nu, efter åtalet, griper han åter
* Snellman började skrifva i Freja den 6 dec. 1839. Hans
första artikel handlade om »Hegel vid Fyrisån». Sedan följde: Hegel
och Eos — Eos estetiska raseri — artiklar mot Almqvist, recensioner
af hans arbeten — korrespondenser från utlandet — De nyaste
Jöre-teelserna inom tyska litteraturen — Strauss-artiklarna — Paradoxer
angående nationalitet och folkvalde — Paradoxer angående den politiska
och religionsfriheten m. m. ären 1839—1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
