Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som afgjordt, han ville nu endast att Malin skulle se den
och säga hvad hon tyckte om densamma.
Efter några timmars färd var man framme. Här låg
stugan, ett litet rödmåladt envåningshus, några hundra alnar
från stranden. Rundt omkring henne stodo de vackraste
björkar och aspar, och bakom henne höjde sig den mörka
granskogen. Vid stranden fanns en brygga, och vid
densamma voro förtöjda två båtar, en större, med hvilken man
godt kunde segla hvar som helst i skärgården, och en mindre
roddbåt. Där viken öppnade sig, kunde man se en flik af
den stora fjärden, hvari några kobbar lågo kastade.
Tyst skjutsade Åke sin flicka ut ur skogen ned mot
viken. Malin såg omkring sig med hänförda blickar. Hon
kunde icke se sig mätt på stugan med björkhagen omkring,
på skogen, på viken med båtarna, på fjärden därutanför.
Slutligen vände hon hufvudet mot Åke med ögonen
fyllda af glädjetårar.
— Och här skulle vi bo. Ett sådant förtjusande ställe!
Så gudomligt förtjusande.
Och Åke, som såg lyckan skimra i hennes vackra ögon
och de röda läpparne glöda mot sig, log och böjde sig ned
och kysste henne tyst.
Köpet var snart afslutadt. Fiskaren, som rådde om
stugan, var lätt att komma öfverens med, och Åke var icke
den som prutade. Han var för lycklig därtill, och därtill
ansåg han sig ha godt om pengar, kanske mera än han
egentligen hade. Ty värdet på slantarna med Görtzens
gudar sjönk livarje dag, men därom sväfvade både Åke och
Malin i lycklig okunnighet.
Och glada som aldrig förut begåfvo de sig på
hemvägen.
Nu återstod endast en sak: att segla in till Stockholm
för att upphandla åtskilliga saker, som voro nödvändiga för
det blifvande hushållet och för att fylla vinterns behof. Och
en vacker morgon riggade Åke den större båten, han satte
sig vid rodret, Malin tog fockskotet och så sköt båten
lusteligen ut på fjärden. Och sällan hade han erfarit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
