Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det hade lidit fram mot middagen. Februaridagen var
vacker men kall. Snön på granarnes grenar lyste så hvit
och mjuk i solskenet. Ofvan deras toppar höjde sig
himmelen klar och isblå, och luften var så ren, att det var en
vällust att inandas den. Ingen blåst kändes. Det var
riktigt skönt att vandra i skogen. Bara icke drifvorna hade
varit så djupa.
Plötsligt hördes ljudet af aflägsna skott. Likt en ung
hingst, som får smaka piskan, ryckte Fritz till, då han
förnam skotten. Afven Klumpis hörde dem.
— Det var tusan! En jägare så här långt in i öde
skogen. Det trodde jag ej, yttrade Klumpis.
Fritz gaf honom en blick af pur häpnad. Så grep han
honom i armen och rystade honom.
— Förstår du icke! Förstår du icke! Man slåss
därborta, ropade han med kinderna glödande af ifver.
— Hvad?
Klupmis gapade. Han förstod tydligen ej.
— Man slåss, säger jag dig. Det är kungen som slåss.
Nu måste vi skynda oss, så att vi icke komma för sent dit.
Hela regementet, som var det främsta i tåget, hade
plötsligt vaknat. Tröttheten var borta, de bleka kinderna
fingo färg, ögonen glödde, stegen blefvo fiffigare. Utan
kommando ökade regementet takten.
Efter en timmes forcerad marsch, hvilken likväl icke
i anseende till drifvorna kunde gå vidare snabbt, hade
regementet hunnit ut ur skogen. Framför dem utbredde sig
en liten slätt, och midt i denna låg ett rödt envåningshus,
omgifvet af en liten trädgård. Det var prästgården.
Rundt omkring huset vimlade det af soldater.
Krutröken hängde öfver trädgården, och öfverallt syntes blixtar
från gevärspipor och värjklingor, som glimmade i solskenet.
Då svenskarne kommit ut på slätten, satte de af i
språngmarsch. Fritz och Pontus tillsammans med andra
studenter voro i första troppen och kommo först fram till
närheten af prästgården. Långt bort på andra sidan slätten
kunde de se nya skaror norrmän komma anstormande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
