- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
302

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bort med tofflor och krås!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en grupp officerare komma öfver gården och närma sig
huset. Han reste på sig, knäppte bort några snuskorn
från bröstkråset och knuffade statssekreteraren i sidan.

— Müllern! Har du papperen färdiga?

— Hur så? frågade denne och vände sitt ena öga mot
kamraten.

— Jo, jag ser hans majestät komma hitåt, svarade
Grothusen.

— Kors för tusan! brummade Müllern och började
ifrigt låta pennan löpa öfver papperet.

Inom några minuter inträdde kungen med sitt sällskap.
Han hälsade leende på sin statssekreterare och sin
skattmästare, hvilka rest sig. Därpå satte han sig vid bordet
och började ögna igenom papperen. Då och då ryckte det
kring läpparne på honom, och en glimt af missnöje spred
sig öfver hans drag. Men strax därpå återkom leendet, och
han syntes lika lugn och nöjd som vanligt.

— Det är bra. Så fort vi få depescherna i ordning,
skall jag underteckna dem, och sedan skickas de med första
kurir till Sverige.

Ordet Sverige väckte tankar hos de närvarande, och
Müllern dristade sig fråga om hans majestät ännu hade
bestämt någon tid för hemresan.

Kungen rynkade ögonbrynen. Det syntes att han fann
frågan obehaglig. Men den annars så tillbakadragne, nästan
blyge statssekreteraren var allt för uppfylld af oro öfver
sin konungs svåra belägenhet för att fästa afseende därvid.
Han önskade endast att kunna öfvertala kungen att snarast
möjligt resa hem.

— Nej, ännu har jag icke bestämt något därvid. Vi
måste först invänta sultanens svar, om den betäckning han
lofvat mig.

— Men efter hvad jag hört, lär sultanen icke vara
villig att afstå några trupper, invände Müllern.

— Han har lofvat det och han måste hålla sitt löfte,
svarade kungen kort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free