- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
240

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Käraste vän, hufvudet af!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han sig på kvinnor. Han är en riktig narr i detta af
seende.

— Är kung Karl en narr? utbrast Måns Höök.

Han rodnade af vrede och gaf tsaren en ursinnig blick.
De andra svenska officerarne, som märkte hans uppjagade
sinnesstämning, gjorde tecken åt honom att lugna sig, men
han märkte ingenting. Det brusade i hans hjärna och han
hade ingen annan tanke, än att tsaren hade kallat hans
älskade majestät för en narr. Det var en skymf, som han
omöjligt kunde tåla.

— Ja, visst är han en narr, då han icke tycker om
det goda vinet och försmår en vacker kvinna, upprepade
tsaren.

Nu blef Måns Höök alldeles vild. Det flammade till
för hans ögon och utan att veta hvad han gjorde, tog han
ett par steg framåt, knöt näfven åt tsaren och spottade
honom i ansiktet.

Ögonblickligen afstannade sorlet och alla betraktade
förfärade Måns Höök och tsaren. Denne blef eldröd i
ansiktet och det blixtrade till i de bruna ögonen.

— Din hund, hvad vågar du göra! röt han, höjde sin
knutna hand och gaf Måns Höök ett så fruktansvärdt slag
mellan ögonen, att denne medvetslös segnade till golfvet.

— Grip den hunden och bind honom! befallde tsaren,
medan han i sin häftiga vrede sparkade till Måns Höök,
så att denne nästan kom under bordet.

Ett förfärligt tumult uppstod. Ryssarne skreko om
hvarandra och i den allmänna förvirringen passade de
svenske officerarne på att försvinna, då de märkte den
vändning saken tagit och insågo att de omöjligt kunde bringa
någon hjälp åt sin dumdristige kamrat. De ämnade genast
anmäla förhållandet för generalerna för att genom deras
bemedling möjligtvis utverka nåd. Men de tviflade på, att
någon sadan stode att få, så svårt som tsaren blifvit
förolämpad.

Bland de svenska fångarne väckte underrättelsen om
Måns Hööks dåd ytterlig bestörtning och missnöje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free