Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den är en af formerna för det enda urämnet. Emellertid
skilja de efter Aristoteles’ förutsättningar på materia och
kraft, hvarvid dock den verkande kraften förklaras vara
endast en finare materia. Världen, som i form af ett ofantligt
klot sväfvar i den tomma rymden, har skapats genom
ureldens förvandling till en dunstmassa, ur hvilken de fyra
elementen framgått och genom olika tyngd lagrat sig på
olika sätt. En gång vid den nuvarande världsålderns slut
skall också världen återvända till urämnet eller Gud,
hvil-ket skall ske genom en värdsbrand. Men härpå skall en
ny världsskapelse följa för att i sin tur gå förstöringen till
mötes, hvilken process skall upprepas i evighet enligt
naturnödvändiga lagar. Naturlagarna utesluta dock icke en vis
försyns ingripande, hvilket stoikerna söka förklara genom
hänvisningen till det ändamålsenliga i världens inrättning.
Beträffande människans fortvaro efter döden ha de uttryckt
sig sväfvande, men de vilja gärna antaga, att åtminstone
de visaste människornas själar skulle kunna lefva, till dess
världsbranden inträffade.
I sin psykologi tala de om människosjälen som en
oskrifven vaxtafla, tabula rasa, som så småningom får sitt
föreställningsinnehåll genom intryck från tingen. Dessa
föreställningar kunna bli begrepp antingen omedvetet eller
på grund af en målmedveten eftertanke. Stoikerna lägga
härvid särskild vikt vid den samling begrepp af omedelbar
evidens, hvilka efter hand bli alla människors egendom,
lA consensus gentium. *
Vida viktigare än stoikernas kritiklösa,
materialis-tiskt-panteistiska metafysik och deras sensmlistiska och
no-minalistiska kunskapsteori är deras etik, på hvilken de
också som sagdt riktat hufvudparten af sitt intresse.
Vetandet har i själfva verket endast betydelse i den mån det
framkallar dygden eller det rätta handlandet, hvilket icke
hindrar, att stoicismens etiska lifsåskådning föga
öfverens-stämmer med deras teoretiska förklaringar.
Med utgångspunkter från Sokrates och cynikern
Anti-stenes teckna de sitt »den vises ideal» som en människa, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
