Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olycksbarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 281 —
hopa sina tillhörigheter i djupa källare eller låtit föra
upp dem till fästningen.
Fastän staden blifvit atbränd åren 1667, 1676
och 1703 bestod den ännu endast af trähus.
Man skulle trott, att stadens borgare blifvit klokare
efter dessa många eldsvådor och uppbyggt sin nya
stad af sten, isynnerhet som det bredvid staden fanns
ett tegelbruk, hvars sten användes till fästningen; sten
hade man dessutom lätt kunnat erhålla från annat
håll. Emellertid reste sig för stora svårigheter för att
denna förnuftiga plan skulle kunnat genomföras. För
det första var det endast de rike, som kunde åter
uppbygga sina hus af sten; de fattiga ägde efter
branden endast sina tomma händer; en mansålder
skulle förgå, innan de blefve i stånd att bygga sig
ett litet hus, om det skulle vara af sten, hvaremot
omkostnaden var ringa, om man satte upp en liten
stuga af trä, hvilket också kunde gå för sig hastigt. De
enstaka rika personernas grundmurade korsvirkeshus
skulle dock emellan trähusen vara prisgifna åt elden,
i fall en ny eldsvåda uppstode. Stadens borgare blefvo
därför snart eniga om, att det dock var bättre att
sofva i egna trähus än att kampera under bar himmel
i väntan på stenhus i framtiden, för att nu ej tala om
den skuld hvar och en skulle ådraga sig. Härtill kom,
att den kalla långa vintertiden ej egnade sig för
murarearbete; en natts frost kunde fördärfva dagens arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
